Arkiv för ‘Medmänsklighet’

Med eller utan flour?

14 maj, 2012 av AnnaMarie Hanson

Igår satt jag och läste lite om flour och kom fram till att jag nog har gjort rätt i att byta ut vår flourtandkräm mot flourfri tandkräm.

För det första är flour rent giftigt i för stora mängder, råttgift består till exempel till större delen av flour, och för det andra finns det uppgifter som tyder på att flour inte alls hjälper till att stärka tänderna.

Bara att borsta tänderna och sen spotta ut tandkrämen gör inte att vi får i oss de mängder som behövs för att det ska bli giftigt för oss, men vi får ändå i oss lite och tänk då på alla de övriga kemikalier vi får i oss varje dag bara genom att vistas i dagens kemikaliesamhälle. Hur reagerar flouret tillsammans med alla andra kemikalier i våra kroppar? Det är det ingen som vet, så jag förespråkar att man ska försöka unvika alla kemikalier man kan undvika. Och tänk på alla små barn som sväljer tandkrämen, eller alla skolbarn som blir påprackade flourtabletter, eller alla som tuggar flourtuggummi, sköljer munnen med flourskölj och dricker kolsyrat flaskvatten varje dag, För det är faktiskt så att det tillsätts flour i bl.a kolsyrat vatten, vilket har visat sig vara rent skadligt för barns tänder.

Det finns en uppsjö av ekologiska och naturliga tandkrämer om man bara vill. Jag har köpt mina här och där finns massor av andra spännande, ekologiska och miljösmarta vardagsting som kan behövas, så den sidan rekommenderar jag verkligen.

Vi har även köpt ekologiska tandborstar gjorda av bambu och som slängs direkt på komposten när den är förbrukad. Just förbrukningsvaror är jättebra om man kan hitta ekologiska och klimatsmarta, eftersom de slits och måste bytas ut efter ett tag.

Genom att konsumera rättvisemärkta och miljömärkta varor kan man göra en jätteinsats både för klimatet och socialt och det påverkar mer än vad många tror. I vår rika del av världen har vi faktiskt råd att tänka på andra som inte har det lika gott ställt. Vi kanske får sänka vår egen standard lite grann, men har vi inte råd med det när det finns barn och vuxna som svälter på andra delar av jorden?

Våra vardagliga val påverkar

9 maj, 2012 av AnnaMarie Hanson

För en vecka sen fick jag en kommentar som innebar ungefär följande: ”Det som gör någon skillnad är väl inte hur och vad vi konsumerar utan att vi typ byter gatulysen till lågenergi och tar fram nya energisparande funktioner till hem och samhälle”.

Nu ska jag inte säga att det ena är mer betydelsefullt än det andra, men en sak ska abslout inte utesluta det andra. Hur vi konsumerar påverkar fantastiskt mycket och det är där som vi vanliga människor kan göra väldigt stor skillnad eftrsom det påverkar i så många olika led.

Handlar man ekologiskt bidrar man till mindre besprutning och därmed mindre kemikalier i marken, luften och vattnet vilket leder till friskare människor och djur. Man bidrar dessutom till att att minska övergödningen som förstör våra hav och vattendrag. Och ju mer ekologiskt vi handlar desto fler kommer att gå över till ekologisk odling.

Om vi köper rättvisemärkta varor bidrar vi till att de, oftast fattiga människor som producerar mycket av det vi köper, faktiskt får en rättvis lön för sin möda.

Väljer vi att köpa mat med mindre tillsatser och kemikalier bidrar vi till en renare miljö, i och med att det inte behöver tillverkas lika mycket kemikalier, och dessutom till friskare människor och djur.

Väljer vi att köpa närproducerat gynnar vi den lokala producenten och transporterna från tillverkare till köpare blir kortare vilket bidrar till ett mindre utsläpp av koldioxid.

Klädindustrin är en kemikaliefylld industri där såväl arbetare som konsumenter kan få svåra skador och kroppsliga reaktioner. Köper vi däremot miljömärkta och ekologiska kläder bidrar vi till en bättre hälsa hos barnen, kvinnorna och männen som arbetar med att tillverka dem, vi bidrar till att färre livsfarliga kemikalier släpps rakt ut i våra vattendrag och vi riskerar inte att farliga kemikalier tränger in i våra egna kroppar.

En sparsam konsumtion, där vi tar hand om och vårdar de tillgångar vi har istället för att köpa nytt, nytt och nytt hela tiden, där vi istället handlar så mycket som möjligt begagnat och hyr eller lånar det som går bidrar till färre utsläpp av växthusgaser i och med att det inte behöver nyproduceras lika mycket och att man slipper alla transporter av nya ting och det bidrar till mindre utsläpp av kemikalier i vår natur.

Det finns tonvis med anledningar till att ändra vårt konsumtionssätt och jag skulle kunna ta upp mycket mer, men det skulle ni inte orka läsa. Men man ska veta att alla de val som man gör varje dag påverkar såväl naturen som alla levande orkanismer på denna jord. Och det påverkar människor som du och jag, som också har rätt att leva och äta sig mätta och dricka rent vatten. Jag gjorde ett val för ett tag sen, att genom vad jag konsumerar påverka hur vår värld ser ut. Jag insåg att jag inte kunde ge pengar till välgörande ändamål samtidigt som jag köpte en billig tröja av besprutad bomull som både gjort arbetarna fysiskt sjuka, fattiga och orättvist behandlade. Det går liksom inte ihop, och om vi alla började tänka ett steg längre hade vi kunnat göra världen lite bättre.

Varför ska jag??

11 april, 2012 av AnnaMarie Hanson

Man kan fråga sig varför jag ska försöka bevara jorden och vara mer miljömedveten; jag kommer ju ändå inte att leva år 2100. Jag bor ju i Sverige som har tillgång till i princip allt, varför ska jag bry mig om de fattiga som haft oturen att födas på fel plats på jorden?

Varför ska jag tänka på min lilla dotter och hennes kommande barn, som kommer få genomlida översvämningar, jordbävningar, torka, orkaner, svält, törst och mycket mycket mer.

Är det mitt problem?

Jag fattar allvarligt talat inte att det finns människor som tänker så här. Jag fattar inte att miljöfrågorna får så oförskämt lite plats i media och i politiken. Högt uppsatta män och kvinnor, som anses vara smarta och framgångsrika, tror på fullaste allvar att tillväxten av ens eget lands BNP är viktigare än bevarandet av jorden – den enda plats som människan faktiskt kan överleva på. Vad har pengar för värde idag om nästa generation går under? Vad har pengarna som du tjänat och samlat på hög, de materiella ting som du köpt på dig, det ”fina” liv som du skapat åt sig själv, vad har det för värde den dag dina barn och barnbarn kommer till dig och frågar: Varför gjorde du ingenting medan det fortfarande fanns tid?

Tänk efter: Är vi verkligen så själviska? Är vi verkligen så tanklösa och dumma?

Visst kan man tycka att det lilla jag gör inte gör någon skillnad, och att det är politikernas uppgift att agera. Men tänk vilken revolution det hade blivit om vi konsumenter hade gått samma och bestämt oss för att vända denna skuta åt rätt håll. Då hade politikerna och världens ”mäktigaste” män och kvinnor snällt fått hänga på.

Som det är nu har världens ledare kommit fram till att den globala medeltemperaturen inte bör öka mer än 2 grader. Detta har de lurat i oss ”vanliga” människor, och dessutom tror vi att de faktiskt försöker uppnå målet. Men med deras nuvarande miljöplan finns det en alldeles för stor risk att jordens medeltemperatur stigit med 3 grader till år 2100. Och faktum är att klimatforskarna menar att till och med 2 grader är för mycket, men politikerna har ändå bestämt detta för ”det är vad vi klarar av just nu”.

Varför tar man inte i med hårdhandskarna? Varför ser man inte till att göra något? Det känns ungerfär som att de spelar roulette med vår jord och med mitt barns och mina framtida barnbarns uppväxt. De bryr sig bara om sin egen välfärd, sin egen säkerhet och sitt eget välmående. Det får mig att må illa!

Så, vad kan jag göra för miljön, för mina barns framtid och för jorden och dess befolknings välmående? Massor, och om vi alla hjälps åt kan vi faktiskt göra något åt vår minst sagt allvarliga situation. Men det första du och jag måste göra är att sluta blunda för det uppenbara, att vi just nu lever upp kommande generationers möjlighet till liv.

(Nedanstående miljötips kommer härifrån)

Transporter

  • Gå, cykla eller åk kollektivt så ofta du kan istället för att åka bil. En tredjedel av koldioxidutsläppen i Sverige kommer från trafiken.
  • Samåk till och från jobbet, skolan eller möten.
  • Använd bränslesnåla bilar eller bilar som drivs med alternativa bränslen, som t.ex. etanol.
  • Gå en kurs i ”sparsam körning” och lär dig köra bränslesnålt. Det sparar ju även pengar.
  • Se till att ha rätt lufttryck i däcken på bilen. Med rätt lufttryck rullar bilen lättare och mindre bränsle går åt.
  • Åk tåg istället för att flyga inrikes.

Energi i hushållet

  • Köp och använd energieffektiva hushållsapparater. Energiklasserna A, A+ eller A++ är energisnålast.
  • Använd lågenergilampor.
  • Sänk innetemperaturen. Med en grad lägre temperatur inomhus minskar du uppvärmningskostnaderna med ca 5%.
  • Spara på varmvattnet. Sätt snålspolande munstycken på kranar och dusch.
  • Använd lock när du kokar eller använd vattenkokare. Vattenkokare kan halvera energiförbrukningen och går snabbare jämfört med att koka på spisen.
  • TV, stereo, DVD och andra apparater drar ström i stand-by läge, stäng av dina apparater helt genom att dra ut kontakten eller stänga av direkt på TV:n istället för med fjärrkontrollen.
  • Frosta av frysen med jämna mellanrum. En avfrostad frys drar mindre energi. Dammsug bakom frys och kyl, så sparas också energi.
  • Släck belysningen när du lämnar rummet.
  • Köp Bra Miljöval-el som kommer från förnyelsebara kraftkällor, som vind, vatten och sol.

Handla

  • Titta på var varorna i butiken kommer ifrån. Välj gärna närproducerat.
  • Att köpa miljömärkta varor, t ex Svanen och Bra miljöval, är ett enkelt sätt att välja produkter med mindre eller liten miljöbelastning
  • Köp ekologiska matvaror. KRAV-märket finns på produkter som är ekologiskt odlade eller produkter från djur som har det bättre.
  • Välj vegetariska alternativ, som är överlägset mer klimatvänligt än animalisk mat. Världens matproduktion släpper ut mer växthusgaser än vad all världens transporter gör, så här behöver vi verkligen förändra vårt beteende. Om du vill fortsätta att äta kött, gör det med måtta och välj bort nötkött
  • Drick kranvatten istället för att köpa vatten på flaska. Flaskvattnet transporteras långt, vilket ger en onödig miljöpåverkan. I Sverige har vi nyttigt, bra vatten i kranen.
  • Välj en produkt med så lite onödig förpackning som möjligt.
  • Tänk efter INNAN du handlar. Måste du ha detta? Behöver du verkligen köpa en ny? Går det att hyra, låna av en vän eller köpa begagnat?

Avfall

  • Lämna gamla och överblivna mediciner till Apoteket
  • Lämna alla uttjänta batterier i batteriholken eller till din miljöstation. Motivet är att förhindra utsläpp till miljön av de giftiga tungmetallerna kadmium, kvicksilver och bly. Ett bra alternativ till engångsbatterier är uppladdningsbara batterier. Var uppmärksam på alla ”dolda”, inbyggda batterier i t ex sladdlösa apparater, miniräknare och gratulationskort.
  • Sortera dina förpackningar och lämna dem till återvinning på en återvinningsstation. Alla inlämnade förpackningar blir till nya varor, nya förpackningar eller energi.
  • Häll aldrig ut kemikalier i avloppet. De ska lämnas till återvinningscentralen som farligt avfall.
  • Lämna dina glödlampor, lågenergilampor och lysrör till återvinningscentralen. De innehåller farliga metaller som tas omhand.
  • Släng inte skräp i naturen och plocka gärna upp skräp du ser ute.
  • Lämna in dina gamla däck till däckhandlaren när du köper nya däck.

Städa/tvätta

  • Städa helst utan kemikalier, t.ex. med en mikrofiberduk. En torr mikrofiberduk på mopp med långt skaft kan ersätta dammsugaren på hårda golv. Med vätska och eventuellt rengöringsmedel är det en bra skurborste.
  • Välj miljömärkta rengöringsmedel eller tvättnötter.
  • Köp inte  medel som innehåller klor.
  • Strunta i alla specialrengöringsmedel. Några tips på andra metoder: T-röd tar bort svåra fläckar på linoleumgolv, ättika eller citronsyra tar bort beläggningar på toalett och kakel, fönster blir rena med diskmedel, ugnen blir ren med såpa som får verka en stund på låg värme.
  • Överdosera inte disk- och tvättmedel. Det är både dåligt för naturen och för disk- och tvättmaskinerna. Kolla upp vilken hårdhet på vattnet ni har i ditt område, fråga kommunen. På tvättmedelspaketet står vilken dosering som passar för olika hårdhet på vattnet.
  • Tvätta inte i onödigt höga temperaturer.

Veckans vegetariska

29 mars, 2012 av AnnaMarie Hanson

Från och med idag ska jag försöka ge er ett nytt vegetariskt recept varje torsdag. Detta för att om alla skulle försöka hålla åtminstone en vegetarisk dag per vecka skulle både naturen, vi själva, våra medmänniskor och djuren vinna fantastiskt mycket på det. Det är nämligen så att om näringen som vi behöver går omvägen via djuren går 80-90 % förlorat. Djuren äter upp fantastisk och näringsrik mat som vi skulle kunna leva gott på, bara för att vi ska kunna äta blodigt kött och saftiga stekar. Djurproduktionen kräver dessutom hutlösa mängder vatten, som är en bristvara i vissa delar av världen. Vi behöver tänka om. Vi ser det som en självklarhet att ha kött på bordet var dag och dessutom slängs alldeles för mycket av det som blir över, medan det finns barn som svälter, som inte har rent vatten att dricka och som kanske dessutom jobbar på fältet. Vilken parradox, va?! Fattiga och hungriga människor jobbar med att odla och skörda vårt djurfoder. Vegetabilier som de skulle kunna leva gott på fraktas istället till oss för att vi ska kunna mata våra djur. Hungriga människor skördar den näringsrika mat som vi ska använda som djurfoder. Med andra ord visar vi med våra handlingar att de människorna är lägre ställda än vår middagsstek. Fy, vilken kall värld vi lever i. Och ändå bara fortgår detta ohållbara system. Jag fattar inte att vi bara fortsätter att förgöra oss själva, vår planet och våra medmänniskor.

Jag vill utmana dig att verkligen försöka ha åtminstone EN vegetarisk dag per vecka. Du kommer definitivt inte att dö av det, men genom den handlingen hjälper du kanske till att ge en annan människa liv.

Riktigt fina grönsaksbiffar, 6 port

2 gula lökar

2 röda paprikor

½ chilifrukt

1/2 burk majs

2 vitlöksklyftor

1,5 dl röda linser

½ tsk salt

½ tsk örtsalt

1 tsk örtkryddor

1/2 dl havregryn

1 dl potatismjöl

1 dl gröna ärtor

lite vatten

svartpeppar, salt och örtsalt

Koka linserna ca 10 minuter i vatten och kryddor. Finhacka under tiden lök, paprika och chilifrukt och lägg dem i en bunke. Pressa i vitlöken. Blanda i linserna och resten av ingredienserna. Blanda för hand med en gaffel. Tillsätt vatten lite i taget tills du får en lämplig konsistens. Klicka ut burgare i pannan och stek dem gyllenbruna i olja eller smör.

Servera exempelvis med ångkokt potatis och lite sallad. Vi gjorde även en dressing av creme fraiche, chilisås, hackad inlagd gurka och lite salt och peppar.

Något måste förändras

19 mars, 2012 av AnnaMarie Hanson

Här hemma är det inte så svårt att försöka leva miljövänligt. Här bestämmer jag själv vad som ska handlas, vad som ska ätas och jag har koll på veckans meny och vad som finns i kyl och frys. Men det är annat på jobbet tyvärr. Jag försöker verkligen göra mitt bästa för att spara på engångsgrejer och mat som blir över, men det är inte alltid det finns tid till sådant. I helgen till exempel åkte 9 riktigt fina och goda kycklingklubbor rakt ner i soporna. De hade blivit över efter middagen och tiden räckte inte till för att stå och rensa köttet från benen, och hade jag fryst in dem som de var hade de bara blivit slängda vid ett senare tillfälle. Det gör så ont i hela mig att slänga fin mat på det sättet när jag vet att det finns alldeles för många på vår jord som inte har någon mat alls. Vi har det alldeles för bra som kan välja och vraka mellan olika maträtter och dessutom har mage att slänga det som inte blir uppätet.

Tänk bara så många storkök det finns, på skolor, vårdinrättningar och restauranger, som bara slänger det som blir över. Eller alla butiker som slänger bananer som blivit lite bruna på skalet eller förpackad mat där sista utgångsdatumet gått ut fastän det inte är något fel på maten.

Det är varken bra för ekonomin eller för miljön eller för våra medmänniskor som inte har råd att äta sig mätta att slänga mat. Alla som jobbar med mat borde få en kurs i hur man tar hand om sina rester, för börjar vi inte förändra vårt beteende snart kommer våra barn och barnbarn få betala priset för vårt slösande och det kommer att bli dyrt.

Alla borde ha som vana att bildgoogla på ”Hunger” innan man funderar på att slänga mat.

Plask plask

1 mars, 2012 av AnnaMarie Hanson

Nu har snön smält bort och marken ligger återigen bar, med små vattenpölar lite här och var. Då är det ju tur att just vatten är det roligaste man kan leka med för tillfället. När vi var ute i eftermiddag stannade tösen till vid varje pöl och plaskade omkring.

Och eftersom vi bor i den del av världen som är så lyckligt lottade att vi har rinnande vatten inomhus kan man ju passa på att plaska lite när man ändå ska tvätta händerna.

Tänk vad bra vi har det ändå. Man får verkligen vara tacksam över allt vi får utan att behöva anstränga oss det minsta. Tyvärr gör det nog att vi tar det för givet och slösar på sådant som vi borde vara mer rädda om. Jag ska försöka tänka mer på dem som är mindre lyckligt lottade än mig framöver, så kanske jag är mer rädd om naturens resurser.

Filmtips

7 februari, 2012 av AnnaMarie Hanson

Har du inget att göra i någon timme framöver? Titta då på denna dokumentär om modets offer. Det är en skrämmande verklighet där både vuxna och barn jobbar helt utan skyddskläder med de mest farliga kemikalierna inom klädindustrin. Detta bara för att vi ska kunna ha det senaste modet på oss. Den svarta färgen, t.ex, som ”alltid är trendigt och passar alla” har förgiftat och förstört alldeles för många människor. Men det är kanske inte vår sak att ta tag i? De får kanske skylla sig själva som jobbar med det? De bor ju på andra sidan jorden, det kan väl inte vara mitt problem? Eller?

Det är dags att vi börjar tänka på något annat än oss själva. Vår värld och alla som bor på den håller på att kollapsa och det ligger i våra händer som konsumenter att ändra på det. Vi kan sluta upp med överkonsumtionen och börja ställa krav på det vi handlar, både för vår egen skull och för våra medmänniskors skull.

Min stora svaghet

19 januari, 2012 av AnnaMarie Hanson

Min stora drog i livet som jag inte kan vara utan, förutom min fantastiska dotter och underbara man förstås, är choklad i alla dess former. Mörk och torr choklad, mjuk och krämig mjölkchoklad, vit och söt choklad, chokladkakor, kladdkakor, drickchoklad, allt! Det var länge som jag ansåg att en efterrätt inte är någon efterrätt utan choklad.

Men sen jag började intressera mig för miljön och mot tillsattser i maten är det inte längre lika lätt att hitta choklad som är bra. De allra flesta chokladsorter innehåller t.ex. sojalecitin och vill man värna om miljön och om människor och djur som bor på vår jord bör man hålla sig undan alla sojaprodukter som inte är ekologiska. De besprutas nämligen med mycket giftiga bekämpningsmedel som både förstör ekosystemet och ger människor som bor i närheten bestående skador. Dessutom drabbas byarna runt omkring sojaplantagen också, eftersom piloterna inte stänger av besprutningsaggregaten när de flyger från en odling till en annan. I dessa områden har en markant ökning av kroniska sjukomar, cancer och missbildningar skett.

Dessutom har det en gång varit viktig regnskog på de platser där det idag odlas soja. Regnskogen har alltså skövlats för att ge plats åt enfaldiga sojafält.

När man köper choklad ska man även leta efter choklad som faktiskt innehåller chokladmassa och chokladfett. Innehåller chokladen vegetabiliskt fett är det förmodligen från oljepalmen som också den är ett hot mot regnskogarna och som är rent hälsofarlig för oss eftersom den vid tillverkningen upphettats så pass att det bildats cancerframkallande ämnen som inte är så nyttiga att äta för mycket av. Dessutom används samma tankbåtar som för oljan till Sverige till att transportera ut lösningsmedel som aceton, glycol och svavelsyra.

Det är dock inte omöjligt att hitta ren och fin choklad som dessutom är både ekologisk och rättvisemärkt.

”Eguale” exempelvis, har flera olika sorters choklad som både smakar fantastiskt och bara innehåller ekologiska och riktiga råvaror.

Genom att göra medvetna val när man handlar kan man göra världen lite mer rättvis, miljön lite mindre smutsig och våra kroppar lite mer hälsosamma.

Visst är denna choklad dyrare än marabous, men tänk att du köper en chokladkaka ibland och verkligen njuter av den, istället för att köpa stora lass med ”oäkta” choklad som bara gör en illamående.

Avstängt vatten

21 november, 2011 av AnnaMarie Hanson

Idag går mina tankar till alla de människor på vår jord som inte har obegränsat med rent och friskt vatten. Här i Osby håller de på med en omfattande rensning i vattenledningarna, så just idag har de stängt av vattnet i vårt område. Man märker verkligen hur bortskämd man är med rinnande vatten och hur mycket vatten man i vanliga fall använder utan att över huvudtaget reflektera över det.

Vi har fått låna en dunk med kran, så i princip har vi fortfarande rinnande vatten, fast bara i köket, men bara det är ju en lyx i jämförelse med många andra som kanske inte har rent vatten alls.

Vatten klassas som en råvara och borde behandlas som det också. Men jag  har väldigt lätt för att betrakta vatten som en rättighet som man kan använda utan några restrektioner alls.

Men visste du att om alla på jorden hade använt 80 liter vatten var/dag hade alla kunnat få friskt och rent vatten. Dessvärre gör varje svensk i genomsnitt åt 180 liter vatten/dag, alltså alldeles för mycket. Mycket av det vatten vi konsumerar gör vi genom det kött vi äter, så om vi försöker äta vegetariskt åtminstone en gång i veckan gör vi en enorm insatts för både natur och människor.

Dagens kreation

11 november, 2011 av AnnaMarie Hanson

Nu är det dags att gå till affären och handla inför helgen.

Från topp till tå: Glasögon från second-hand med nya glas insatta. Halsbandet är min mors. Kofta från second-hand. Kortärmad tröja från H&M. Kjol från second-hand. Bälte från second-hand. Leggings och strumpor från garderoben (vet inte vart jag köpt dem). Skor från Skopunkten.

Jag köper det mesta på second-hand, men allt kan man inte hitta. Skor till exempel är svårt att köpa i andra hand, så även basprodukter som linnen och T-shirts. Därför tänker jag så här, jag använder det som jag har i min garderob först och främst. Inser jag att jag verkligen behöver något nytt köper jag det, och frågar alltid efter ekologiska och rättvisemärkta produkter. Ju fler som frågar desto större utbud kommer det att finnas.

Läs våra bilagor