När jag fick Alva gjorde jag det stora misstaget att sluta upp med träningen helt. Innan hon kom var träningen en väldigt stor del av mitt liv, men sen vi fick vår lilla skatt ansåg jag att jag hde viktigare saker att göra. Dessutom bar jag ju omkring på en liten bebis hela dagarn, gick överallt dit vi skulle, gick och handlade, bar både matkassar och bebis upp för trapporna till lägenheten osv. Det var väl träning nog. Men sakta men säkert har ryggsmärtorna smugit sig på och igår fick jag beviset på att min kropp tagit skada. Det gjorde fruktansvärt ont att ligga där på bordet och bli massakerad av en legetimerad massör som tryckte sönder alla de hårda knutor längs med skuldrorna och idag har jag en fruktansvärd träningsverk efter behandlingen.

På grund av detta har jag så smått börjat träna core här hemma. Core-träning är en träningsform som stärker mage och rygg, framför allt ländryggen, ger en bättre hållning och motverkar ryggsmärtor och skador.

När man är hemma med sitt barn består dagarna av mycket bärande, plockande, städande, diskande, tvättande och lekande vilket kräver en stark kropp och bra hållning och då hjälper faktiskt core-träningen väldigt bra. Jag gör små övningar som jag fått igenom en träningstidning, men man kan lika gärna gå på ett corepass på gymmet och sen göra övningarna hemma. Jag tränar bara ca 15-20 minuter per dag, när lillan sover, och det har hjälpt mig väldigt mycket.

Ska man orka att ta hand om sina barn måste man ta hand om sig själv. Det behöver inte ta många minuter per dag, men det gör ändå stor skillnad på sin energi och styrka.

Eller också kan man göra som jag gjorde igår. Jag är inte så förtjust i övermogna bananer, de är alldeles för söta och mjöliga. Men de går att rädda om man mosar dem och blandar i lite hackad citronmeliss. Det ger lite syra åt den annars så söta och sliskiga bananen.

Den kanske påminner lite om barnmat, men det är även gott för oss stora.

För det första är flour rent giftigt i för stora mängder, råttgift består till exempel till större delen av flour, och för det andra finns det uppgifter som tyder på att flour inte alls hjälper till att stärka tänderna.

Bara att borsta tänderna och sen spotta ut tandkrämen gör inte att vi får i oss de mängder som behövs för att det ska bli giftigt för oss, men vi får ändå i oss lite och tänk då på alla de övriga kemikalier vi får i oss varje dag bara genom att vistas i dagens kemikaliesamhälle. Hur reagerar flouret tillsammans med alla andra kemikalier i våra kroppar? Det är det ingen som vet, så jag förespråkar att man ska försöka unvika alla kemikalier man kan undvika. Och tänk på alla små barn som sväljer tandkrämen, eller alla skolbarn som blir påprackade flourtabletter, eller alla som tuggar flourtuggummi, sköljer munnen med flourskölj och dricker kolsyrat flaskvatten varje dag, För det är faktiskt så att det tillsätts flour i bl.a kolsyrat vatten, vilket har visat sig vara rent skadligt för barns tänder.

Det finns en uppsjö av ekologiska och naturliga tandkrämer om man bara vill. Jag har köpt mina här och där finns massor av andra spännande, ekologiska och miljösmarta vardagsting som kan behövas, så den sidan rekommenderar jag verkligen.

Vi har även köpt ekologiska tandborstar gjorda av bambu och som slängs direkt på komposten när den är förbrukad. Just förbrukningsvaror är jättebra om man kan hitta ekologiska och klimatsmarta, eftersom de slits och måste bytas ut efter ett tag.

Genom att konsumera rättvisemärkta och miljömärkta varor kan man göra en jätteinsats både för klimatet och socialt och det påverkar mer än vad många tror. I vår rika del av världen har vi faktiskt råd att tänka på andra som inte har det lika gott ställt. Vi kanske får sänka vår egen standard lite grann, men har vi inte råd med det när det finns barn och vuxna som svälter på andra delar av jorden?

Idag har vi haft hantverkare här som borrat i väggarna och dragit kablar hit och dit, så jag och lillan flydde fältet och tog en härlig promenad i vårvädret. En sväng till lekplatsen blev det så klart också så att hon fick springa och leka av sig lite.

Och nu sover flickan sött och jag sitter och letar information om sopsortering. Det är väldigt intressant, må jag säga. Det är en fantastiskt enkel sak att göra och det gör jättestor nytta både för miljön och vår jord och så klart också för oss som bor på den. Om du vill veta mer kan du läsa här och här.

Jag ska nämligen prata just om sopsortering och hur viktigt det är, på vår bostadsrättsförenings årsstämma i nästa vecka, så jag kände att jag nog måste skaffa mig lite extra kött på benen. Det räcker tyvärr inte att man brinner för en sak för att kunna övertyga andra om detsamma, man måste kunna fakta, siffror, för- och nackdelar och ekonomiska fördelar och sen kanske man kan slänga in en liten tanke om att vi borde tänka lite mer på kommande generationer och andra människor på vår jord. Tyvärr är det dock inte så många som lyssnar till sitt samvete utan snarare till sin plånbok. Men eftersom det finns mycket pengar att spara genom att vara klimatsmart och miljövänlig kanske jag kan få medlemmarna att i alla fall börja fundera över miljön.

…och man skiner upp i ett leende när man trampar på den där leksaken som ligger mitt på hallengolvet.

Man sick-sackar mellan klossar, böcker, väskor och musikinstrument…

…och gossedjuren ligger utspridda i varje hörn.

Det ÄR härligt att komma hem. Visst är det stökigt i vår lilla lägenhet, nästan lite kaosartat, men det är vårt kaos och det är vår lilla tös som sprider ut sig precis överallt – precis som det ska vara, alltså. Hon ska ju ta plats och hon ska få leka och stöka ner. Ett rent och städat hem med var sak på sin plats kan vi ha sen när våra ungar har flyttat hemifrån, men nu är det som det är helt enkelt .

Hemmagjord vegetarisk pastej

1-2 gula lök

olivolja

1 dl kokta kalla kikärter

2 dl kokta kalla röda linser

3 msk rapsolja

1-2 msk chilisås

4 msk dill

örtsalt

örtagårdskrydda

Hacka löken och fräs den i lite olivolja. Lägg lök och resten av ingredienserna i matberedaren och kör till en jämn smet. Krydda sen riktigt med örtsalt och örtagårdskrydda. Dela upp pastejen i lagom små burkar och förvara i frysen. Den klarar sig ca 4-5 dagar i kylskåp.

Nu ska jag inte säga att det ena är mer betydelsefullt än det andra, men en sak ska abslout inte utesluta det andra. Hur vi konsumerar påverkar fantastiskt mycket och det är där som vi vanliga människor kan göra väldigt stor skillnad eftrsom det påverkar i så många olika led.

Handlar man ekologiskt bidrar man till mindre besprutning och därmed mindre kemikalier i marken, luften och vattnet vilket leder till friskare människor och djur. Man bidrar dessutom till att att minska övergödningen som förstör våra hav och vattendrag. Och ju mer ekologiskt vi handlar desto fler kommer att gå över till ekologisk odling.

Om vi köper rättvisemärkta varor bidrar vi till att de, oftast fattiga människor som producerar mycket av det vi köper, faktiskt får en rättvis lön för sin möda.

Väljer vi att köpa mat med mindre tillsatser och kemikalier bidrar vi till en renare miljö, i och med att det inte behöver tillverkas lika mycket kemikalier, och dessutom till friskare människor och djur.

Väljer vi att köpa närproducerat gynnar vi den lokala producenten och transporterna från tillverkare till köpare blir kortare vilket bidrar till ett mindre utsläpp av koldioxid.

Klädindustrin är en kemikaliefylld industri där såväl arbetare som konsumenter kan få svåra skador och kroppsliga reaktioner. Köper vi däremot miljömärkta och ekologiska kläder bidrar vi till en bättre hälsa hos barnen, kvinnorna och männen som arbetar med att tillverka dem, vi bidrar till att färre livsfarliga kemikalier släpps rakt ut i våra vattendrag och vi riskerar inte att farliga kemikalier tränger in i våra egna kroppar.

En sparsam konsumtion, där vi tar hand om och vårdar de tillgångar vi har istället för att köpa nytt, nytt och nytt hela tiden, där vi istället handlar så mycket som möjligt begagnat och hyr eller lånar det som går bidrar till färre utsläpp av växthusgaser i och med att det inte behöver nyproduceras lika mycket och att man slipper alla transporter av nya ting och det bidrar till mindre utsläpp av kemikalier i vår natur.

Det finns tonvis med anledningar till att ändra vårt konsumtionssätt och jag skulle kunna ta upp mycket mer, men det skulle ni inte orka läsa. Men man ska veta att alla de val som man gör varje dag påverkar såväl naturen som alla levande orkanismer på denna jord. Och det påverkar människor som du och jag, som också har rätt att leva och äta sig mätta och dricka rent vatten. Jag gjorde ett val för ett tag sen, att genom vad jag konsumerar påverka hur vår värld ser ut. Jag insåg att jag inte kunde ge pengar till välgörande ändamål samtidigt som jag köpte en billig tröja av besprutad bomull som både gjort arbetarna fysiskt sjuka, fattiga och orättvist behandlade. Det går liksom inte ihop, och om vi alla började tänka ett steg längre hade vi kunnat göra världen lite bättre.

Och på en semester måste man ju hitta på saker som barnen tycker är roligt, så idag gick vi till ”Stora lekplatsen”, som jag älskade att gå till när jag var liten. Dessvärre har Mullsjö kommun valt att helt och håller strunta i att hålla ordning på sina lekplatser, så det som en gång var ett paradis för barnen är idag faktiskt rent farligt för de små liven. Jag hade aldrig vågat skicka upp min lilla skatt själv i dessa lekborgar med tanke på att vissa trappsteg hade gått mitt i tu och det var ett par meter ner till marken ifrån dem. Det är bara en tidsfråga innan något allvarligt händer.

Men tillsammans med mig eller min mor fick hon i alla fall leka och det tyckte hon var jätteroligt.

En liten tankeställare till Mullsjö kommun bara – vill man att ett litet samhälle ska växa är det barnen man ska satsa på och det kan man inte påstå att man gjort om man bara har fungerande lekplatser inne på förskolan och skolgårdarna och alla övriga får stå och förfalla.

Här kommer receptet och det är inget förslag från min sida utan en uppmaning. Alla måste testa dessa godingar.

Havrekakor med kolasmet, ca 28 st

Havresmet:

300 g smält smör

3 dl havregryn

2 ½ dl socker

1 ägg

5 dl vetemjöl

4 tsk bakpulver

Kolasmet:

150 g smör

2 ½ dl socker

6 msk vispgrädde

2 msk kakao

1 msk vetemjöl

Sätt ugnen på 175 grader.

Blanda alla ingredienser till havresmeten och klicka i smeten i formar och ställ dem på en plåt.

Grädda i ugnen i ca 15 minuter.

Lägg alla ingredienser till kolasmeten i en kastrull och koka upp och låt puttra tills det tjocknat lite.

Häll lite kolasmet på var och en av havrekakorna och ställ sen in i ugnen igen. Ta ut kakorna när kolasmeten börjat bubbla.

Kakorna är absolut godast när de varit nedfrysta. Innan dess är de väldigt flottiga och porösa, men om man fryser dem först och sen tinar dem är det som att kakorna ”satt” sig och de smakar gudomligt gott!

I torsdags var jag ute och plockade på mig lite nässlor, kanske 3-4 liter. Det är inte så mycket, men jag plockar hellre lite och ofta för då hinner man inte tröttna på det.

Sen är det bara att skölja av dem och förvälla dem några minuter i kokande vatten och sen frysa ner dem i lagom stora portioner.

Det är de små och späda skotten som man vill åt om man ska koka soppa på dem eller ha dem i annan mat. Men det går lika bra att plocka de stora bladen och då torka dem, smula sönder dem till ett pulver och strö på gröten, filen eller ha i brödbaket.

Nässlor kanske är den mest näringssprängda växt som finns och den är faktiskt väldigt god att ha i mat. Man kan använda den på samma sätt som man använder spenat, skillnaden är att nässlorna är helt gratis och växer som ogräs ute i naturen. Perfekt!