Den stora uppoffringen i kvällens äventyr

Kvällens två bilder är tagna några meter från min ytterdörr. Jag tog sats, fyllde lungorna med luft, säkrade kameran över axeln, och pulsade ut i snön.

Jag offrade mig för konsten, kan vi säga.

Medan den vita vätan sipprade in i skorna och blötlade strumporna likt två dränkta tygstycken, så arrangerade jag träd och måne och svävande moln så att scenen passade min vision och ambition.

Sedan sa jag några fula ord, drog sextiåtta djupa och kränkta suckar och snubblade huttrande in i värmen igen.

Så när ni tittar på kvällens månbilder, ha i åtanke under vilka strapatser de kom till. Konsten hörrni, konsten!

 

 

Naturens former

Snön, isen och allt det där som just nu invaderat Skåne – fotomässigt kan det åtminstone bli rätt roligt/vackert/intressaant.

I övrigt är det för undertecknad mest en önskan om filt, soffa och en kopp kärnkraftsvarmt te. Men visst, jag har hört att det finns de som gillar vintern också.

 

 

 

 

Kuligt

Mina stackars slitna spelkulor, hanterade av mången barnhand, ligger i en låda och känner sig bortglömda i förrådet.

Det går ju ändå inte att spela kula i den här dumma snön och tro mig, kulorna är icke intresserade av pulkaåkning i någon backe full av snoriga barn och utmattade föräldrar.

Så de runda små liven fick modella lite, för att skapa två motsatsbilder.

 

Mörkt men livfullt.

 

Som ljust godis.