Egensinnig drake

Hon är som barnen i huset, gömmer sig när kameran kommer fram. Medan juniorerna går att muta så sätter den fyrtassade snorkfröken bara näsan i vädret och tassar purket iväg runt hörnet, utom synhåll.

Men häromkvällen så satte jag mig mitt på gräsmattan, med kameran bakom ryggen, och försökte se oskyldig ut. Den intet ont anande katten blev därmed grundlurad och resultatet ser ni nedan.

Katten figurerar ganska ofta i händelserna på bloggens instagram (@fotograftanten). För det mesta så sover hon på bilderna (då hinner jag ibland smyga mig på henne) eller så tar jag tretusen bilder, varav en möjligen går att använda.

Tyvärr vet vi inte så mycket om gammelkatten, mer än att hon varit hemlös i något av sina tidigare liv, att hon troligen inte är någon ungdom och att hon är den mest lättkränkta varelse jag någonsin har stött på.

Hon är också en närmast exakt kopia av Tandlöse, den där nattfasan som ska vara den farligaste av drakar i filmen Draktränaren. Fast vår katt är inte särskilt farlig, förutom för alla de möss och sorkar som avlivas i rask takt.

Hon ligger gärna och spanar på gräsmattan, blängandes på grannens robotgräsklippare, medan skatorna traskar omkring runt henne – hon höjer inte ens ett morrhår utan väljer uppenbarligen sina strider.

Ibland måste vi hålla fast katten, det absolut värsta hon vet men klor ska klippas och fästingar tas bort. Då slutar katten att andas tills det är över.

Vi försökte skaffa en till katt men tvingades ge upp – katten flyttade mer eller mindre hemifrån i protest och den nyinflyttade fick avsluta sin prövoperiod snabbare än snabbt.

För sådan är hon, vår kattdam, världen snurrar runt henne och livet sker på hennes villkor. Därför kommer det troligen att dröja innan jag lyckas ta fler bilder på henne, det kommer att krävas planering från fotografens sida.

Katten. Bästa Katten.