Där träden är gula och gungorna gungar

Jag har varit på Wanås många gånger och ofta hänger kameran med. I eftermiddags var det dags igen och jag tänkte att jag skulle försöka titta på skulpturparken med lite andra glasögon, närmare bestämt de riktigt flaskbottniga glasögonen.

Jag ger er:

Wanås på nära håll!

 

Och dessutom är det förresten ett litet tips, och förhoppningsvis en smula inspiration: det går att hitta nya vinklar att fotografera ”samma gamla motiv” på. Testa, vetja.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

När det brinner på riktigt men ändå är övning

Normalt sett är det inte räddningstjänsten som sätter eld på hus utan upplägget brukar vara mer tvärtom.

För att bli bra på att rädda liv och släcka eld så är det givet att brandmännen måste öva och oftast sker detta i kontrollerade miljöer med exempelvis teaterrök och det är inte ofta som räddningstjänsten ges möjlighet att öva skarpt, alltså på riktigt. Det händer dock att kommunen blir kontaktade av fastighetsägare som frågar om inte just deras hus kan få sluta sina dagar som övningsobjekt.

– Detta ger en unik möjlighet att få öva bland annat rökdykning, säger Daniel Johansson vid räddningstjänsten i Hässleholm och som var den som kontaktade den efterhängsna bloggfotografen och berättade att de hade en husbränning på gång, och om jag var intresserad av att fotografera.

Ni vet ju redan svaret.

Det blir flera inlägg från övningen som genomfördes i mitten av förra veckan och jag tänkte visa er steg för steg hur det såg ut när ett trähus, som stått övergivet i många år, brann upp under kontrollerade former.

 

Före, husets baksida.

 

Före, framsida.

 

Nycklar saknas till det gamla boningshuset.

 

Innan branden börjar ser det ut så här i köket.

 

 

 

Livräddning sker med dockor.

 

 

Det ryker lite från huset och styrkeledaren i gul hjälm behöver fatta beslut om var brandmännen ska ta sig in i huset.

 

 

 

Här forceras dörren på husets framsida.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övningsledaren fyller på med extra brännbart material.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vardagsrealism

Sociala medier ger oss en direkt tillgång till andra människors vardagsliv. Det finns också de som tjänar pengar på att visa upp sin vardag och vi får ofta se det perfekta och det synnerligen smakfulla genom ett eller trettitretusen filter.

Jag gillar riktigt riktiga och ärliga vardagsbilder OCH jag gillar även den lite drömmiga och tillrättalagda bild som vissa av ovanstående visar upp av sina liv. Det ena behöver inte utesluta det andra, tänker jag.

Min vardag är sällan i rosa skimmer bildmässigt (tja, inte verkligheten heller), utan den är grå, trist, rolig, vacker, rå, sportig, trött, pigg och allt däremellan. Min vardag är kaffe, pendling, en och annan brandbil och två sportande barn.

Mitt liv ikväll bestod av åtgärdande av skitiga målvaktshandskar åt elvaåringen och jag har även evakuerat en större del av Osbys konstgräsplan ur ungens skor. Om fler skor töms på vår gräsmatta kan vi snart hålla egna fotbollsmatcher här hemma, i alla väder.

En helt vanlig onsdag.

 

 

 

 

 

Spökar det?

Ja, det kan man ju undra.

Det är ju lite det här som är det roliga med fotografering, det går att skapa märkliga, roliga och lite galna bilder.

Och bilderna nedan, samtliga är selfies, är inte manipulerade i Photoshop för att bli läskiga utan de är helt enkelt fotade med lång slutartid och med kameran fastsatt på ett stativ. Det som är spännande är att inte veta hur bilden kommer att se ut på förhand.

Gå och testa!

Slutartid: 2,5 – 8 sek. ISO: 200. Bländare: 3.5

 

 

 

 

Osbymörker

Mörkerfotografering är ändå rätt skoj och en av de saker som är positiv med att bo i vår mörka del av världen. har du ett vanligt dagtidsjobb så är det ju mörkt när du kommer hem, i alla fall under en stor del av året.

För ett par blåsiga kvällar sedan så gick jag, en kamera och ett stativ, ut på promenad i Osby.

Jösses vad jag ljuger. Promenad? Jag tog bilen och parkerade, kastade mig ut med vantar på och mössan långt nerdragen över öronen, fällde ut stativets ben med typ ljusets hastighet och klickade i kameran. Tack och lov för uppfinningen snabbfäste.

Jag hade inte fjärrutlösare, eftersom den tydligen kräver att man sätter i nya batterier ibland, men åp andra sidan får man oftast acceptera viss oskärpa ändå när det blåser rejält ute. Ett tips är annars att aktivera kamerans självutlösare, för att slippa skakningsoskärpa när du trycker ner avtryckaren.

Nu hade jag slutartider på ca 15 sekunder så var inte jättebekymrad. Bilderna tagna vid kyrkan (obviously) och Sjöängen.

Osby by night:

 

 

 

 

 

 

Julkortet

God tomtetid och hoppas att ni får möjlighet att äta så mycket knäck, ischoklad, sill och julskinka som ni bara kan. Men inte sylta, sylta är ett hemskt påfund.

Bloggens julkort är alldeles och helt fullständigt pinfärskt, fotot är taget idag den 24:e december 2019, i ett regnigt och särdeles decembergrått och vinterrått Osby.

Men jul blir det ju ändå, oavsett väder.

Hoppas er dag blir mysig, den förkylda Bloggen ska tillbringa dagen och kvällen under en filt i soffan. Det är också jul, på sitt sätt.

Jullunch idag blir tacos på tjocka revben, en korsning av julafton och fredag, tänker jag.

Host, snörvel, nys.

På återseende.

 

 

 

En droppe, en pärla, en tår

 

——————————

 

Trilla.

Snubbla.

Bara falla.

I livet, från träden, på marken.

Kaos och krasch, förintande och irreparabelt.

Eller ändra bana till det oväntade nya.

Och skapa sig ny helhet.

Som en bubbla, en droppe, en pärla, en tår.

 

——————————

 

 

Blixtrigt lyft

Hösten är här. Det är färger både hit och dit och mitt konstanta bildtänkande gör därmed att hjärnan går på högvarv.

Det har inte blivit så många höstfoton i år ännu för min del, det har varit fotboll och brandbilar istället, men just ikväll så engagerade jag båda kamerorna och traskade iväg.

Jag valde också ett lite annorlunda tillvägagångssätt, ihop med det fasta 50-millimetersobjektivet så drog jag på med blixt. Och det är ett enkelt tips att testa – det kan ge dina foton ett oanat lyft.  Och kom ihåg, mobilen funkar alldeles ypperligt att plåta med.

Naturligt ljus äe vanligtvis min filosofi men ibland är det nyttigt att gå utanför sin bekvämlighetszon.

I give you: träd!

 

Lönn.

 

Annan lönn.

 

Lärkträd.

 

Rönn.

 

Vad hände egentligen i Osby?

De senaste veckorna har kommunens brandbilar synts till flitigt runt om i Osby och många har nog undrat exakt vad som pågått. Bloggen vet ju såklart, när hemmaräddningstjänsten håller på med saker är det svårt att hålla en viss fotograf utanför…

Det har varit några intensiva övningsdagar för brandmännen från Osby och Lönsboda och idag ska ni får spana in två av de uppgifter som räddningstjänsten fick i uppdrag att lösa. Elever från Ekbackeskolan var rekryterade som markörer och fick därmed testa sina skådespelartalanger.

Först ut: trafikolycka.

Larmet gick ut som singelolycka, bil som kört in i betongfundament på Forsgatan. 265-8060, Osbys FIP-fordon, med styrkeledaren Göran är först på plats. Han noterar direkt att olyckan är mer omfattande än vad som framkommit till SOS: knappt 200 meter från den brinnande bilen ligger nämligen en livlös person på marken och bredvid ligger en cykel.

Eftersom det tar en stund innan resterande styrka är på plats med släckbil och tankbil så är det upp till styrkeledaren att göra de inledande prioriteringarna.

Föraren i bilen klagar över smärta i nacke och rygg och det bestäms att taket på bilen ska klippas för att få ut den skadade kvinnan. Medan arbetet med losstagningen pågår så kommer nästa överraskning : det fanns även en passagerare i bilen – ytterligare en kvinna som chockad och förvirrad vandrar omkring en bit från olycksplatsen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nästa larm handlar om brand i ställverk. Lönsbodastyrkan tar hand om detta och får försöka lösa problemet med hur elden ska släckas i ett område som innebär livsfarlig högspänning. Det finns många parametrar att ta hänsyn till, Anders från One Nordic berättar ingående om hur ställverket är konstruerat, om de olika risker som finns och om vem som ska kontaktas vid akuta händelser.

Även Osbybrandmännen får larm på ställverket. En förtvivlad person larmar SOS och berättar att hennes kompis ”Olle” tagit sig in på det inhägnade området. Olle har nämligen fått för sig att det är en bra idé att klättra på konstruktionen men faller när han får ström i sig. Därefter får hans kompisar utanför staketet inte kontakt med Olle som inte är vid medvetande. Brandmännen plockar ner Olle med hjälp av en lång isolerstav och kan sedan påbörja hjärt- och lungräddning. Utgången för Olle är oviss.

 

Brand i ställverk och Lönsboda är snabbt på plats.

 

 

 

 

 

Sedan är det dags för Olle och hans korkade idé om att ta sig in på högspänningsområdet.

 

 

Anders från One Nordic placerar ut ”Olle” .

 

 

Styrkeledaren Leif hinner först till platsen för elolyckan.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Dagen innehöll ytterligare tre insatser, mer om dessa i nästa inlägg.

På återseende.

Björn och Sme’ns

Helgeåfestivalen handlar ju mycket om musik av det lite tufft hårdare slaget, men viss variation finns.

Sme’ns Baglomma, festivalens husband, var i år tillbaka efter ett års påtvingat uppehåll och även Björn Rosenström stod på scenen i Knislinge.