Bli brandman?

Hettan är tryckande och det ångar från vägbanan vid olycksplatsen, där Leksaksgatan möter väg 15 i Osby. En personbil och en lastbil har kolliderat i korsningen – tack och lov verkar det enbart röra sig om materiella skador på båda fordonen. Under arbetet stängs en sträcka av väg 15 av och trafiken leds om, inga fordon släpps förbi förrän räddningsarbetet är avslutat.

Brandmännen i Osby hann inte ens återvända till stationen efter larmet om markbrand vid järnvägsspåret i Killeberg, förrän de kallas ut till trafikolyckan. Luften är så tjock av kvav värme att det nästan går att skära den med kniv och svetten rinner hos samtliga på platsen.

Kom ihåg, när vi andra kan svalka oss på stranden eller vid poolen så finns det alltid ett gäng personer som ständigt är beredda att byta om till varma kläder och hjälpa den som råkat illa ut. Det är faktiskt värt att tänka på.

Vill du också kunna ställa upp och göra en insats? Klicka på länken nedan och ansök innan 31 juli.

Bli brandman

 

 

 

 

 

 

 

 

Välkomna till min klöver

Min gräsmatta är mest en matta av klöver och blommande ogräs, av för mig okänd sort, just nu.

Jag är dock inte så bekymrad om trädgårdsestetik och insåg dessutom att det finns ett helt gäng som uppskattar gräsmattans nuvarande status. Jag satt rätt länge och betraktade hur de raskt, med sitt brummande läte, flög från blomma till blomma. Rätt fridfullt ändå.

 

Stig, vårens sol, du ljumma,
och skin på humlornas bon.
Flyg ut ur kamrar skumma,
mina präktiga tjänstehjon,
till er sköna profession.

Snart alla körsbärsträden
slå ut som i ett sving.
Den ädla blomstersäden
skall spridas alltomkring,
och det är ert beting.

 

 

Som ingen trädgårdsmäster
begriper ni er sak,
och gärna frömjölet fäster
sitt guld på ert ludna schabrak
och vingarnas skira tak.

I bågiga gångars klasar
av klarbär och morell
det surrar av mjuka basar,
det orglar från morgon till kväll
som i ett vitt kapell.

 

 

Och när ni gjort er nytta,
bliv kvar som hos en kamrat.
På det ni ej må flytta,
är varje honungsbytta
i trädgården förd på er stat.

 

 

Välkomna till min klöver
och listen kring min knut!
Tag allt ni vill och behöver
och svärma som jag och njut,
så träffas vi sommarn ut.

 

På alla stänglar det flaggar
i färger av glans och glöd,
och överallt ni vaggar
som gyllenbandade kaggar
med örternas mjälla mjöd.

 

Ni sörplar som besatta,
och därtill har ni råd,
ty ingen kråka kan snatta
och ingen mänska skatta
därhemma ert förråd.

– Erik Axel Karlfeldt –

 

 

 

 

Källa: Karlfeldtsamfunde karlfeldt,org

Där träden är gula och gungorna gungar

Jag har varit på Wanås många gånger och ofta hänger kameran med. I eftermiddags var det dags igen och jag tänkte att jag skulle försöka titta på skulpturparken med lite andra glasögon, närmare bestämt de riktigt flaskbottniga glasögonen.

Jag ger er:

Wanås på nära håll!

 

Och dessutom är det förresten ett litet tips, och förhoppningsvis en smula inspiration: det går att hitta nya vinklar att fotografera ”samma gamla motiv” på. Testa, vetja.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

När det brinner på riktigt men ändå är övning

Normalt sett är det inte räddningstjänsten som sätter eld på hus utan upplägget brukar vara mer tvärtom.

För att bli bra på att rädda liv och släcka eld så är det givet att brandmännen måste öva och oftast sker detta i kontrollerade miljöer med exempelvis teaterrök och det är inte ofta som räddningstjänsten ges möjlighet att öva skarpt, alltså på riktigt. Det händer dock att kommunen blir kontaktade av fastighetsägare som frågar om inte just deras hus kan få sluta sina dagar som övningsobjekt.

– Detta ger en unik möjlighet att få öva bland annat rökdykning, säger Daniel Johansson vid räddningstjänsten i Hässleholm och som var den som kontaktade den efterhängsna bloggfotografen och berättade att de hade en husbränning på gång, och om jag var intresserad av att fotografera.

Ni vet ju redan svaret.

Det blir flera inlägg från övningen som genomfördes i mitten av förra veckan och jag tänkte visa er steg för steg hur det såg ut när ett trähus, som stått övergivet i många år, brann upp under kontrollerade former.

 

Före, husets baksida.

 

Före, framsida.

 

Nycklar saknas till det gamla boningshuset.

 

Innan branden börjar ser det ut så här i köket.

 

 

 

Livräddning sker med dockor.

 

 

Det ryker lite från huset och styrkeledaren i gul hjälm behöver fatta beslut om var brandmännen ska ta sig in i huset.

 

 

 

Här forceras dörren på husets framsida.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övningsledaren fyller på med extra brännbart material.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vardagsrealism

Sociala medier ger oss en direkt tillgång till andra människors vardagsliv. Det finns också de som tjänar pengar på att visa upp sin vardag och vi får ofta se det perfekta och det synnerligen smakfulla genom ett eller trettitretusen filter.

Jag gillar riktigt riktiga och ärliga vardagsbilder OCH jag gillar även den lite drömmiga och tillrättalagda bild som vissa av ovanstående visar upp av sina liv. Det ena behöver inte utesluta det andra, tänker jag.

Min vardag är sällan i rosa skimmer bildmässigt (tja, inte verkligheten heller), utan den är grå, trist, rolig, vacker, rå, sportig, trött, pigg och allt däremellan. Min vardag är kaffe, pendling, en och annan brandbil och två sportande barn.

Mitt liv ikväll bestod av åtgärdande av skitiga målvaktshandskar åt elvaåringen och jag har även evakuerat en större del av Osbys konstgräsplan ur ungens skor. Om fler skor töms på vår gräsmatta kan vi snart hålla egna fotbollsmatcher här hemma, i alla väder.

En helt vanlig onsdag.

 

 

 

 

 

Spökar det?

Ja, det kan man ju undra.

Det är ju lite det här som är det roliga med fotografering, det går att skapa märkliga, roliga och lite galna bilder.

Och bilderna nedan, samtliga är selfies, är inte manipulerade i Photoshop för att bli läskiga utan de är helt enkelt fotade med lång slutartid och med kameran fastsatt på ett stativ. Det som är spännande är att inte veta hur bilden kommer att se ut på förhand.

Gå och testa!

Slutartid: 2,5 – 8 sek. ISO: 200. Bländare: 3.5

 

 

 

 

Osbymörker

Mörkerfotografering är ändå rätt skoj och en av de saker som är positiv med att bo i vår mörka del av världen. har du ett vanligt dagtidsjobb så är det ju mörkt när du kommer hem, i alla fall under en stor del av året.

För ett par blåsiga kvällar sedan så gick jag, en kamera och ett stativ, ut på promenad i Osby.

Jösses vad jag ljuger. Promenad? Jag tog bilen och parkerade, kastade mig ut med vantar på och mössan långt nerdragen över öronen, fällde ut stativets ben med typ ljusets hastighet och klickade i kameran. Tack och lov för uppfinningen snabbfäste.

Jag hade inte fjärrutlösare, eftersom den tydligen kräver att man sätter i nya batterier ibland, men åp andra sidan får man oftast acceptera viss oskärpa ändå när det blåser rejält ute. Ett tips är annars att aktivera kamerans självutlösare, för att slippa skakningsoskärpa när du trycker ner avtryckaren.

Nu hade jag slutartider på ca 15 sekunder så var inte jättebekymrad. Bilderna tagna vid kyrkan (obviously) och Sjöängen.

Osby by night:

 

 

 

 

 

 

Julkortet

God tomtetid och hoppas att ni får möjlighet att äta så mycket knäck, ischoklad, sill och julskinka som ni bara kan. Men inte sylta, sylta är ett hemskt påfund.

Bloggens julkort är alldeles och helt fullständigt pinfärskt, fotot är taget idag den 24:e december 2019, i ett regnigt och särdeles decembergrått och vinterrått Osby.

Men jul blir det ju ändå, oavsett väder.

Hoppas er dag blir mysig, den förkylda Bloggen ska tillbringa dagen och kvällen under en filt i soffan. Det är också jul, på sitt sätt.

Jullunch idag blir tacos på tjocka revben, en korsning av julafton och fredag, tänker jag.

Host, snörvel, nys.

På återseende.

 

 

 

En droppe, en pärla, en tår

 

——————————

 

Trilla.

Snubbla.

Bara falla.

I livet, från träden, på marken.

Kaos och krasch, förintande och irreparabelt.

Eller ändra bana till det oväntade nya.

Och skapa sig ny helhet.

Som en bubbla, en droppe, en pärla, en tår.

 

——————————

 

 

Blixtrigt lyft

Hösten är här. Det är färger både hit och dit och mitt konstanta bildtänkande gör därmed att hjärnan går på högvarv.

Det har inte blivit så många höstfoton i år ännu för min del, det har varit fotboll och brandbilar istället, men just ikväll så engagerade jag båda kamerorna och traskade iväg.

Jag valde också ett lite annorlunda tillvägagångssätt, ihop med det fasta 50-millimetersobjektivet så drog jag på med blixt. Och det är ett enkelt tips att testa – det kan ge dina foton ett oanat lyft.  Och kom ihåg, mobilen funkar alldeles ypperligt att plåta med.

Naturligt ljus äe vanligtvis min filosofi men ibland är det nyttigt att gå utanför sin bekvämlighetszon.

I give you: träd!

 

Lönn.

 

Annan lönn.

 

Lärkträd.

 

Rönn.