Vart tog juli vägen?

Halva augusti har gått och juli känns redan avlägset. Trots alla restriktioner går tiden väldigt snabbt. Många böcker har blivit lästa. Många ligger också på hög. Och snart kommer hösten. Just nu håller jag på med Jonathan Jeppssons miljöthriller Åtta steg mot avgrunden: vårt framtida liv på planeten. Här läser jag utanför boxen men jag fastnade direkt. Det är otäckt och spännande men inte alldeles hopplöst. Jonathan Jeppsson har gjort noggrann research och har  sysslat med klimatet länge. Det började med artikelserien Sjukt klimat i Aftonbladet. Han förklarar sammanhang och begrepp på ett sätt som gör att jag förstår. Och han är inte optimistisk. Vi kommer att förmodligen att passera the tipping -point efter vilken inget går att hejda eller ändra och sedan få anpassa oss efter de uppkomna förhållandena. Jonathan Jeppsson talar om värmeböljor, skogsbränder, översvämningar, smältande isar i Arktis som påskyndas av bl. a. de svarta sotflagorna från skogsbränderna i Kalifornien som hamnar i isen. Det svarta drar ju till sig värme. JJ blandar klimat och privat och tornseglarna från Algutstorp på omslaget får också sin berättelse. Jag har ungefär hälften kvar att läsa.  Åtta steg mot avgrunden känns som en bok många borde läsa. En annan bok jag har på gång är Svenska drottningar. I blickfånget från Vasatiden till våra dagar av Karin Tegenborg Falkdalen. Författaren, som presenterar sig som doktor i idéhistoria och sommelier,  följer inte en kronologisk ordning utan väljer att berätta om hur drottningarna skötte sig som mödrar, makor, representanter för Sverige; hur de kommunicerade med omvärlden och hur bildade de var. Det är ett intressant grepp som  sätter läsarens historiska kunskaper på prov. Jag fick helt enkelt göra upp en regentlängd med kungar, drottningar och årtal att ha som bredvidläsning. Kul att bli utmanad. Tv-programmet ”Drottningarna” har premiär 17 september i TV4 och där medverkar Karin Tegenborg Falkdalen.  Christy Lefteris  debutroman Biodlaren från Aleppo av  har jag både lyssnat på och läst. En fantastiskt bra bok. Den lever kvar länge i minnet. Nuri, som är berättare, är biodlare i Aleppo i Syrien. En dag är alla bikuporna uppbrända. Är det IS, är det rebellerna eller regeringsstyrkorna? Nuri vet inte. Flera av vännerna har gett sig iväg redan, men Afra, hans hustru, vill inte. Inte ens sedan hon blivit blind och sonen dödats av en bomb. Men så småningom ger de sig iväg när Nuri hotas till livet och kommer i tur och ordning till Islamabad, Leros, Aten för att så småningom hamna i Storbritannien och slutligen Yorkshire där kusin Mustafa finns med sina bin. Det är poetiskt och vackert och på samma gång realistiskt och förfärligt. Aleppo som skimrar av brons lever starkt genom hela romanen. Och bina, förstås. Amerikanska södern är en spännande miljö, tycker jag, Där kräftorna sjunger av Delia Owens tilldrar sig i North Carolinas träskmarker och handlar om flickan, som kallas Kya eller Träskflickan,  och som är ett riktigt maskrosbarn. Hon får till slut som 6 – åring klara sig helt på egen hand sedan hela familjen gett sig iväg var och en på sitt håll och sitt sätt. Men hon kan båten och de vindlande vattenvägarna i träskmarkerna och hon är en överlevare. Romanen har fått stor uppmärksamhet och jag sträckläste. Hoppas att Där kräftorna sjunger blir film.

Höstens böcker

Svenska bokhandel 2020:7 Höstens böcker. Långt innan en är klar med läsningen av vårens böcker kommer Svensk bokhandels höstboknummer. Det finns naturligtvis på biblioteket och kan lånas i sju dagar och det är väldigt roligt att bläddra i och skriva väldiga att – läsa – listor. På Bonniers förlag hittar jag bl. a.  Meningarna av Johanna Ekström, dotter till författarna Per Wästberg och Margareta Ekström. Hon har skrivit dikter och den självbiografiska romanen Om man håller sig i solen och hon sysslar också med konstnärlig fotografering. Meningarna kommer ut i september. Sofi Oksanens roman Hundparken kommer inte förrän i februari 2021. I oktober kommer Sidenkatedralen som innehåller artiklar av Sara Danius. Den ser jag mycket fram emot. Den klokskapen, kunskapen och språkbehandlingen möter en sällan. Carola Hansson är också duktig med språket. Minnestrådar heter hennes nya roman. Den handlar om sextio judiska ungdomar som kommer till Falun för att lära sig jordbruk för att kunna upprätta kibbutzer i det blivande Israel. Året är 1939.  Domslut heter Ulrika Mossbergs roman om domaren Lea som möter en en man på en bar som hon ska möte i en rättegång nästa dag.  Det blir en del turbulens. På Modernista kommer det isländska stjärnskottet Ragnar Jónassons spänningsroman Vit död. Hans romaner om Hulda Hermannsdottir gillade jag mycket.  Mordkonsulten av Elly Griffiths kommer också på Modernista. Hon har övergett sin trevliga protagonist Ruth Galloway och det betyder ju att en aldrig får veta hur det går med  henne och Harry Nelson. På Norstedts kommer i september Dina händer var fulla av liv av Suad Ali. Den handlar om Nora som lever ett bra liv som gymnasielärare i Mogadishu i Somalia och hur hon srdan måste fly och hamnar som korridorstäderska i Sandviken. För dotterns skull måste hon orka. I oktober ger Polaris  ut Lena Anderssons roman Dottern. På Polaris kommer också Bibliotekarien i Auschwitz av Antonio Iturbe. Midnattsbiblioteket av Matt Haig kommer också på Polaris. Christina Karlsson Wetterberg har skrivit en bok ed titel Jag saknar fruntimmer här. Den handlar om kvinnosakskvinnan Anna Bugge Wicksell som ingår samvetsäktenskap med med den omstridde debattören Knut Wicksell. Det kosgtade henne båd efamilj och vänner. Apropå ingenting är titeln på Woody Allens självbiografi som kommer ut på bokförlaget Karneval. På Historiska Media kommer många intressanta titlar, till exempel Det stora frökriget av Jensa Nordqvist. På uppdrag av Himmler får ett SS – förband ge sig ut och samla fröer i Ukraina och Ryssland till något som var tänkt att bli världens första genbank. På utmärkta Tranans förlag kom i juni Boken om min trädgård av Jamaica Kincaid; i september Bergshäxans dröm: dikter i urval av Mizuta Norike; i november Yoko Tawada, Sändebudet. I december kommer  Berg under bar himmel. Armenien berättar. To be kontinued

Försommarläsning

Tiden bara rusar iväg. Vips är Elin Wägner – sällskapets bokcirkel inne på upploppet utan att jag noterat att det egentligen började v. 24. Nu är det Tusen år i Småland som ska läsas samt Elin Wägners biografi om Selma Lagerlöf. Dialogen fortsätter fick jag inte tag på annat än som e – bok. Och det går ju bra. Den romanen skrev  EW  efter en besvärlig tid med skilsmässa ifrån Sigfrid Siewertz och efter en nervkollaps som gjorde att benen inte bar henne. Men hon tar nya tag i Dialogen fortsätter och presenterar den nya kvinnan och feminismen. Den sägs också vara hennes andra rösträttsroman. 1921 fick kvinnorna rösträtt. Dialogen fortsätter kom ut 1932. I denna roman låter EW kvinnorna lägga sig i bl. a. försvarsfrågan, kvinnofrågan och befolkningsfrågan. Det blir naturligtvis irrritation i de äldre manliga leden medan yngre män hejar på.  Promenadsällskap i öronen har på senare tid varit ett par kriminalromaner av Malmö – författaren Olle Lönnaeus. Han är journalist på Sydsvenskan och känner sitt Malmö utan och innan. Jag råkade börja på del tre i en trio med poliskommissarien Jonny Lilja i huvudrollen. Tiggarens hand är titeln. Ganska snart står det klart för en att Jonny Lilja har god kännedom om och kontakter med diverse skumma element i staden. Dessutom är han god vänt med en journalist med ofelbar näsa för dramatiska händelser och brott.Jag förtår ganska snart att det finns en del luckor att täppa igen vad det gäller Jonny och hans tidigare liv. Alltså lånar jag första delen i trilogin, Jonny Liljas skuld. Den finns också som e – bok. Jag skulle vilja påstå att Jonny är en antihjälte. Han är strax över fyrtio år, mager och med mycket blå ögon. Barndomen och ungdomsåren präglades av den avvisande fadern, som hade svårt att ta Jonny till sig eftersom han uppfattade sonen som vek. Och när Jonny blev polis visste faderns ogillande inga gränser.  Magnus Lilja var akademiker och bodde i Professorsstaden. Nu får jag läsa del två, Marias tårar,  i svartskrift, för av någon outgrundlig anledning finns den inte som e – bok.  I öronen har jag istället Koka björn i uppläsning av Mikael Niemi själv.  Om någon skulle vilja läsa om en riktig hjälte så rekommenderar jag The Song of Achilles av Madeline Miller. Den tilldrar sig under trojanska kriget och handlar om den vackre hjälten och halvguden Achilles och hans ständige följeslagare, Patroclus, och deras kärlekssaga.  Det är också Patroclus som berättar. Vill en ha trojanska kriget belyst från annat håll så kan en läsa Flickornas tystnad av Pat Barker. Den kom ut i våras.  Berättare är Briseis, Achilles slavinna. Jag tyckte väldigt mycket om båda böckerna

Wägner, Jackson, Smirnoff, Heberlein

Elin Wägnersällskapets läsecirkel har nu lagt författarens båda smålandsromaner bakom sig; Åsa – Hanna och Den namnlösa. Näst i tur står Dialogen fortsätter och med den är det så att den är svår att låna i svartskrift från något bibliotek. Den finns som E – bok och den finns att läsa på Projekt Runeberg. Fördelen med det senare är ju att man inte har någon lånetid att passa. Dialogen fortsätter finns inte heller att köpa på Bokbörsen eller Antikvariat.net. För övrigt läses Lyktsken av Michael Ondaatje som radioföljetong. Martin Wallström är uppläsare. Ondaatje är en utmärkt berättare, mest känd för Den engelske patienten. Stina Jackson fick väldigt fina recensiner av både kritiker och läsare redan för sin förra roman, Silvervägen. Den nya romanen, Ödesmark, skulle jag vilja påstå är ännu bättre. En får nästen lite Karin Smirnoff – vibbar. Sen for jag hem av Karin Smirnoff har jag läst som E – bok. Romanens huvudkaraktär, Jana Kippo,  har kanske lugnat ner sig något lite efter tvillingbrodern Brors död. Men något vanligt stillsamt svenssonliv blir det naturligtvis inte tal om. Hon fortsätter att ta hand om djur och utsatta människor. Äldrevården i Smalånger privatiseras och det kommer en polotröja och förklarar att här måste sparas. Jana Kippo blir snart uppsagd eftersom hon vägrar lämna en döende man när hennes pass går ut. Hon kan naturligtvis bli en farlig ledare. Romanen handlar också mycket om konstnärskap. Jana har sitt fyllekompani i trä, men hon skulle väldigt gärna vilja arbeta i sten också. Många dör omkring henne; hon ärver plötsligt ett hus och hon arbetar på relationen med sin dotter, Diana. Sen for jag hem ska vara ett avsked, men jag undrar det. Jag tycker att det finns trådar att spinna vidare på.  Nu kommer jag att fortsätta med Ann Heberleins biografi om Hanna Arendt. Om kärlek och ondska.

Sedan sist

Jag håller envetet på att läsa om och av Elin Wägner. Det är väldigt intressant att fördjupa sig i ett författarskap och ett så spännande levnadsöde. Ännu en biografi har det också hunnit komma utöver Ulrika Knutsons Den besvärliga Elin Wägner. Europa, ständigt detta Europa: Elin Wägners förlorade kärlek av Per Wirtén  närmar sig Elin Wägner ifrån ett annat håll. Norrtullsligan och Pennskaftet – två pigga Stockholms – romaner – är lästa. Och nu också Åsa – Hanna ifrån 1918. Här är stämningen en annan och miljön är så långt ifrån Stockholm en kan tänka sig, nämligen en bondby i Småland. Hanna är nitton år när hon trots omgivningens varningar gifter sig med Franse, den dubbelt så gamle handlaren i byn med ett mycket skamfilat rykte. Hanna upptäcker snart vad hon kommit in i för en familj. Kopparkärlen är bara putsade på utsidan och det är sinnebilden för hur den familjen lever. Och snart Hanna också. Det är rent förunderligt hur snabbt Hanna glider i i Franses ljusskygga affärer. Hon plågas svårt av sitt samvete för egentligen har hon en stark känsla för rätt och fel. Åsa – Hanna är en mäktig roman som borde ges ut i ny upplag med det snaraste. Liksom för övrigt Väckarklocka som inte längre går att få tag i. I Pat Barkers nya roman Flickornas tystnad förflyttar vi oss till det trojanska kriget. Berättare är Briseis som genom kriget blivit Akilles slavinna. Hon har sett honom dräpa hennes man och  bröder men hon tvingas bli hans krigstrofé. Briseis är en skarpögd iakttagare. Genom henne lär vi känna  även de andra namnkunniga männen och deras egenskaper. Akilles är lika våldsam som han är vacker; Agamemnon är Akilles ständige trätobroder medan Patroklos är hans ständige vapendragare och bäste vän. Det är väldigt grymt och blodigt och här råder en besynnerlig manliga hederskodex. Män som stupar måste brännas med pompa och ståt under elva dagar. Då får kriget vänta. Kvinnorna har inget värde och kastas ut i barackerna när herrarna tröttnat på dem. Detta är en anti – krigsroman.  En roman av Louise Penny, Hur ljuset kommer in, har jag också hunnit med i serien om den charmante poliskommissarien Armand Gamache som doftar sandelträ med en touch av ros. Jag förstår ganska omgående att jag missat ett par delar för det har hänt mycket saker. Gamache sitter illa till motarbetad av en överordnad. Hans stab har placerats ut på andra avdelningar och Gamache står ganska ensam. Förutom Isabelle Lacoste som alltid står vid hans sida. Något har hänt mellan Gamache och hans tidigare närmaste man Jean – Guy Beauvoir.  Jean – Guy arbetar med Francoeur, Gamaches fiende. Det snöar mycket i Québec; det är snart jul och den lilla trevliga byn Three Pines är julpyntad och de färgstarka invånarna förbereder sig på olika sätt. En utav dem väntar en väninna på besök. Väninnan kommer aldrig. Och en annan kvinna hittas vid en bropelare i Saint Lawrencefloden. Självmord säger polisen prompt. Men Gamache och hans återstående personal börjar dra i trådarna och hamnar i en härva med förgreningar uppåt i hierarkin. Biljakterna ersätts med kapplöpning i cyberspace vilket är väl så spännande. Jag får försöka läsa några titlar bakåt för att få veta vad som egentligen hänt. Promenadsällskap är Ett annat liv av nyligen bortgångne PO Enquist. Det är författarens själv som läser. Ett annat liv är självbiografisk och den har gått som radioföljetong så den är lätt att hitta i telefonen.

 

Påskläsningen

I påskhelgerna brukar jag alltid försöka läsa lite krim. Det hör annars till det som får stå över vanligen eftersom det finns så otroligt mycket annat att läsa. I alla fall hade jag tagit hem Min fars hemlighet av Sara Blædel, som jag tyckte mig veta skriver kriminallitteratur. Men det visade sig att den här titeln handlade om något annat. Det var välskrivet och lättläst och inte utan poänger så jag fortsatte i alla fall. Ville tvunget vet hur det var med den där pappan som varit frånvarande i sin dotter Ilkas liv så länge. Det visar sig att Min fars hemlighet är första delen i en trilogi om Ilka Jensen, som är en ny huvudperson för Sara Blædel. Nästa del, Ilkas arv, kommer ut på svenska i juni. Idén till den här trilogin fick Sara Blædel när hennes föräldrar dog med tre dagars mellanrum och den älskade fastern efter sex veckor. Den unga, kvinnliga, kompetenta begravningsentreprenören Sara Blædel träffade på då gav henne uppslaget till en romanserie med en begravningsentreprenör som huvudperson. Jaha. Så då måste jag läsa fortsättningen också.

Den besvärliga Elin Wägner av Ulrika Knutson, utgiven på Historiska Media, visade sig vara en förträfflig biografi innehållande så mycket fakta, så många anekdoter och vassa formuleringar, så många namnkunniga kvinnor, så många namnkunniga otrogna karlar, så många möten och föredragsturnéer, så många idéer, så många diskussioner, så många tårar. Men som Elin Wägner säger: Man hinner mycket mellan tårarna. Och det gjorde hon verkligen. Hon var ständigt verksam. Och hon var i många stycken långt före sin tid. Till exempel vad det gällde miljön. Hon var tidigt ute med att det måste hushållas med jordens resurser. Hon var radikalpacifist efter att ha tagit starka intryck av Mahatma Gandhi. Hon arbetade för kvinnors rösträtt och rättigheter över huvud taget. Elin Wägner var journalist och författare. Hon skrev några romaner som utspelar sig i Stockholm, till exempel Norrtullsligan och Pennskaftet. Sedan blev det en rad romaner som utspelade sig i Småland, till exempel, Åsa – Hanna,  Den namnlösa, Svalorna flyga högt och Vinden vände bladen. Tusen år i Småland innehåller småländsk kulturhistoria. Dialogen fortsätter är en viktig roman där de pacifistiska idéerna förs samman med de feministiska. Ulrika Knutson har skrivet ett sådant gediget arbete om sin föregångare och jag tycker att de båda damerna verkar vara samma andas barn. Säkert är det därför det blev så bra

Elin Wägner Sällskapets nätcirkel v. 15 – 29

Vi läser tillsammans! Välkomna till bokcirkelns första moment v.15-17:
Den nya kvinnan och den moderna storstaden.
Vi läser Norrtullsligan och Pennskaftet. Valfri utgåva. Läs så lite eller mycket du hinner.
Delta genom att lägga dina synpunkter i kommentarfältet under varje moment. Här kan du utbyta åsikter med andra läsare.
 Det kan vara tankar, citat, kopplingar till andra verk, till samtida debatter – det är helt upp till dig. Hur upplever du boken? Vad känns fortfarande aktuellt? Det går också bra att svara på någon annans inlägg. Läs mer på Elin Wägner Sällskapets FB – sida!

Vi har planerat fem tre-veckors-block eller moment: 1) Den nya kvinnan och den moderna staden, 2) Smålandsromanerna, 3) Feminism och pacifism, 4) Det kvinnliga arvet samt 5) Ekofeminism. Varje moment kretsar kring valda romaner, med en kort introduktion. Det går jättebra att knyta an till andra texter av Elin Wägner eller kring samtida texter och debatter – allt från Liv Strömquist till klimatstrejken.

Vilka är vi som håller i den? Vi, det är Elin Wägner Sällskapets ledamöter Peter Forsgren, professor i litteraturvetenskap, och Dagmar Brunow, docent i filmvetenskap, båda vid Linnéuniversitetet (LNU) i Växjö. Läsecirkeln är alltså en samverkan mellan LNU och Elin Wägner Sällskapet. Den riktar sig till alla er som är intresserade av Elin Wägner som kvinnosakskämpe, pacifist och miljöaktivist.

Var hittar ni böckerna? Alla finns på bibliotek, antikvariat eller i bokhandeln. Alla finns även som e-bok (för ca 25 SEK), flera finns som ljudbok, och Norrtullsligan och Pennskaftet finns även som lättläst version. Projekt Runeberg har digitaliserat många av Elin Wägners böcker. De kan du läsa gratis online. Se här: http://runeberg.org/authors/waegner.html

Det kan vara tankar, citat, kopplingar till andra verk, till samtida debatter – det är helt upp till dig. Hur upplever du boken? Vad känns fortfarande aktuellt? Det går också bra att svara på någon annans inlägg. Läs mer på Elin Wägner Sällskapets FB – sida!

Bilden kan innehålla: en eller flera personer, text och utomhus

8 mars

Internationella kvinnodagen blev rena orgien i intressanta föreläsningar! Det började kl 09.00 i Församlingshuset. Gunilla Thorgren , som startade Grupp 88 en gång i tiden, föreläste utifrån sin bok Guds olydiga revben. Hon hade genom ihärdiga  idéhistoriska studier bland mycket annat funnit att det fanns en kvinnlig Jesusrörelse omkring honom och att det funnits sju kvinnliga lärjungar. Guds olydiga revben kom ut 2017. Nu har den också kommit i pocketutgåva. Därefter blev det en serie föreställningar i kulturhuset. Först i Blå Salongen där Vanessa Sundblad sjöng visor av kända kvinnliga sångerskor som hon gillar. Rune Lindqvist ackompanjerade snällt. Därefter följde en rad folksagor livfullt berättade av Laurina Bergqvist. Det blev en saga ifrån Etiopien, en från Kina, en från Indien och  slutligen en indiansk. Laurina Bergqvist hade inga tekniska hjälpmedel utan illustrerade med hjälp av sina händer. Sofie Ceder är fil dr och biträdande universitetslektor i medicinsk strålningsfysik i Lund. Fysiken är läran om naturens innersta väsen från det allra minsta till hela universum. En väldigt intressant föreläsning om ett område få känner till. Lisa Gårdlund är en mycket pigg och energisk barnmorska som sysslar med att tigga ihop pengar till menskoppar till kvinnorna i Nepal. Otroligt men sant. Och det hade gått väldigt bra och intresserat även männen.  Ett par dagar senare talade professorn i etik, Elisabeth Gerle utifrån sin bok Farlig förenkling. Om religion och politik. Med utgångspunkt från Humanisterna och Sverigedemokraterna. Ämnet är mera aktuellt nu än när boken kom ut 2010. Jag tänker mig att det hade varit fruktbart att ha en studiecirkel eller en rad föreläsningar med boken till grund.

Klimatfiktion = cli fi

Alexandra Nikoleris klimatforskare från Lunds Tekniska högskola startade en läsecirkel med sina kolleger på institutionen. Hon hade upptäckt att det fanns mycket att hämta vad det gällde klimatförändringar i skönlitteraturen. Klimatberättelser kallar Alexandra Nikoleris dem och hon använder dem t. ex. i  ingenjörsutbildningen. Eftersom många i läsecirkeln kommer från andra länder används framför allt engelsk litteratur. Men Alexandra N är naturligtvis även intresserad av svensk skönlitteratur som berör hennes område. Hon gjorde begränsningen att klimatförändringen skulle vara förorsakad av människan. Annars var ju till exempel redan Jules Verne inne på ämnet.  Men AN nämner Heat av Arthur Herzog från 1977 som en slags

utgångspunkt för klimatberättelserna. Den handlar om klimatforskare som tar detta med växthusgasernas påverkan på klimatet på allvar. På senare tid innehåller skönlitteraturen väldigt ofta klimathotet som ett naturligt tema. Hon nämner författare som norska Maja Lunde med Binas historia och Blå och finska Emmi Itärantas Minnet av vatten. Del tre i Maja Lundes klimatkvartett finns inte på svenska ännu, men den norska titeln är Przewalskis hest. Ian McEwans roman Hetta handlar om en nobelpristagare i fysik som försöker blåsa nytt liv i sin karriär genom att utveckla en teknik för utvinning av energi ur vatten för att rädda världen från den globala uppvärmningen. Ofta handlar dessa klimatberättelser om vatten; brist på vatten eller översvämningar.  De är ofta apokalyptiska och dystopiska.    Miljöproblemen

verkar över lång tid vilket ju gör att de också är en generationsfråga.  Vem tar ansvaret?  Klimatberättelserna är av tre slag. 1/ Klimatförändringen är redan här.  Här har vi till exempel Flight Behaviour av Barbara Kingsolver som handlar om monarkfjärilarnas ändrade migrationsmönster i amerikanska södern. De behöver inte längre flyga till Mexiko för att övervintra. 2/ Klimatförändringar lite längre fram i tiden. Som exempel nämns romanen American War av Omar El Akkad. Här ligger klimatförändringen som bakgrund till ett andra amerikanskt inbördeskrig. Norra delarna av USA har förbjudit fossila bränslen men det har inte gjorts i södern. 
Mitt klimatkastrofala liv heter en ungdomsbok skriven i dagboksform av
Saci Lloyd. Den tilldrar sig i London 2015. En översvämning hotar.  3/ Efter klimatförändringen; långt fram i tiden. Det stora namnet på området är Kim

Stanley Robinson som skriver en slags hoppfull science fiction. Det finns hopp bara en fortsätter att försöka. New York 2140 är en liten nätt roman på 613 sidor  som handlar om smältande ismassor som översvämmar NY. Havsnivån har höjts 10 m. Hur mycket information behöver vi innan vi tar hotet på allvar? På frågan vad ska vi göra svarar Alexandra Nikoleris: Skippa flyg; kör mindre bil; dra ner på köttkonsumtionen. Lätt som en plätt. Den enskilda lilla människan tar i regel sitt ansvar. Men hur är det med de riktigt stora miljöbovarna? Alexandra Nikoleris hade många flera lästips, men jag tog med några av de viktigaste.

Rea

Tisdagen den  den 25 februari startar bokrean. Den var roligare förr, men en kan ju inte låta bli att kika i olika reakataloger. Och, jodå, naturligtvis finns där några måste – ha.  Ålevangeliet: berättelsen om världens mest gåtfulla fisk, till exempel, av Patrik Svensson. Den kom ut 2019 och fortfarande är det långa köer på biblioteken. Över huvud taget är det väldigt många väldigt nya böcker som redan finns på rea. Akademibokhandeln har som specialerbjudande Bomullsängeln av Susanna Alakoski och Jag vill sätta världen i rörelse  – Anna – Karin Palms splitternya bok om Selma Lagerlöf. Titlar av tre Nobelpristagare Löparna av Olga Tokarczuk; Bleknande berg av Kazuo Ishiguro och Berättelse om ett liv av Peter Handke. Den handlar om hans mor och är hyfsat lättillgänglig. Gileads döttrar – Margaret Atwoods fortsättning på Tjänarinnans berättelse. På tal om Nobelpriset i litteratur. Hur länge ska hon behöva vänta? 2019 kom Emilie Pines fina Allt jag inte kan säga. Portionen under tian: bra mat för dig, din plånbok och planeten av Hanna Olvenmark har jag hört mycket gott om så nu slår jag till. Jamaica Kincaid skriver ofta om sin familj. Min bror finns med på rean. och den handlar just om hennes bror som dog i aids. Syskonen hade inte haft kontakt på 30 år, men de fann varandra under hans sjukdomstid. Patti Smith och David Bowie har var sin biografi med i årets kataloger. Per – Åke Jansson skrev David Bowie 1947 – 2016 och Patti Smith har skrivit Hängiven som inne håller delar av hennes anteckningsböcker. Ramen: japanska nudlar och smårätter av Tove Nilsson lockar också. In i vildmarken av Jon Krakauer beskriver hur en student vid namn Christopher McCandless  efter sin universitetsexamen sade upp kontakten med  familjen , sålde sina ägodelar  och gav sig in i Alaskas vildmark utan så mycket som en karta. Han ville bara vandra runt. Det hela fick dock ett tragiskt slut. Efter fyra månader svalt han ihjäl. Jägarna som hittade honom fann också hans dagböcker och några rullar film. Det är bland annat detta material som legat till grund för boken. Karin Smirnoffs båda älskade romaner Jag for ner till bror och Vi for upp med mor finns i varje fall  med i Akademibokandelns reakatalog samtidigt som del tre Sen for jag hem kommer ut i mars. Testamente av Nina Wäha tilldrar sig i Tornedalen och handlar om en stor familj där alla krafter går åt att hålla husets herre ifrån att tappa humöret. Kärlekens Antarktis kostar på AdLibris 65 kr; i Akademibokhandeln 69 kr och 55 kr på Bokus. Så kan en hålla på!

Evy Callmer
Namn: Evy Callmer
Presentation: Jag är bibliotekarie med stort intresse för texter av alla slag; böcker, tidningar, tidskrifter, bokbloggar, bruksanvisningar, innehållsdeklarationer m.m. Helst läser jag med penna i handen och stryker under och kommenterar. (Däremot är hundöron bannlysta i mina böcker!)

Sedan några år tillbaka har jag en egen blogg där jag främst skriver om böcker, författare och en och annan film. Bloggen är min personliga anteckningsbok som jag även inbjuder andra att läsa och gärna kommentera. Här hittar du den.

Fakta om läsecirkeln:
Tidningens läsecirkel är öppen för alla som vill vara med. Cirkeln leds av Evy Callmer, som väljer böcker och initierar diskussionsämnen. Alla är välkomna att diskutera böckerna i kommentarsfältet på bloggens inlägg.

Kategorier