Tanke, känsla, beteende! ❤

Jag väljer att prata om det som jag tror jag inte är ensam om. Jag vill det ska kännas lika lätt och enkelt att prata om själen som det är att prata om det som syns utanpå. 

Under alla de år jag gått i terapi så har jag förstått att mina tankar och upplevelser är ett samband med hur jag mår. Mina tankar påverkar mina känslor som sedan yttrar sig fysiskt i kroppen. Inte minst när det gäller psykiska besvär har det ju visat sig att mitt tänkande spelar stor roll. En behandling som tar fasta på sambandet mellan tankar och känslor är kognitiv terapi. Mina tankar och känslor får mig bete mig på ett visst sätt. Precis som mitt beteende också kan påverka mina känslor och tankar.

TANKE KÄNSLA BETEENDE

Vissa tankar kommer så snabbt att jag inte märker dem. Eftersom de kommer så snabbt reflekterar jag inte över om de är sanna eller inte. I stället reagerar jag på dem med en känsla. Genom att bli medveten om vad jag tänker och känner, där jag kan lära mig olika sätt att tänka som ger mig bättre mående.

Kognitiv terapi har god effekt. I en kognitiv terapi försöker man att ta fram det som får en att känna och tänka ”konstigt” att få tankar att stämma bättre med verkligheten. När hjärnan skenar iväg och man tror på sina tankar som bara är i fantasin. När man tror så starkt på sina drömmar att man tillslut inte kan skilja mellan verklighet och fantasi.  Just nu drömmer jag mycket märkliga drömmar. En del är otäcka mardrömmar. Mardrömmar där jag blir jagad av människor med vapen som vill döda mig. Kanske inte så konstigt med tanke på vad jag fick se i Rio när jag var där i somras.

Jag har förstått att min diagnos, PTSD= Posttraumatisk Stress-syndrom är anledningen till mina drömmar. Mina drömmar ger mig stark ångest. När jag har drömt något otäck vaknar jag med hjärtklappning och en stor klump i halsen. Jag funderar länge efteråt om det jag drömde har hänt på riktigt eller inte? Det är så starka drömmar att det tar ett tag för min hjärna att förstå att det var en dröm. För mig är det så verkligt att när jag väl har insett att det inte var på riktigt känner jag en skön lättnadskänsla strömma genom kroppen och jag blir lugn igen.

Små besvikelser som för mig innan då jag har ryckt på axlarna och inte tänkt vidare på det, blir idag jätte starka. En liten besvikelse blir jätte stor. Det kan vara att någon ändrar dag eller inte kan komma som var bestämt. Jag får sådan stark åmgestreaktion av det. Jag klara inte av ”besvikelser” just nu. Människor som lovar saker, men sedan ändrar sig, blir katastrof inom mig. Så har jag aldrig upplevt innan. Men nu när jag är drabbad av PTSD reagerar min kropp så starkt av det. Kanske inte så konstigt med tanke på vad min fd arbetsplats/chefen gav löften hela tiden, och svek mig stup i kvarten. Löften som gav riktigt djupa sår inom mig. För jag kände mig kränkt och lurad. Dessa minnen väcks till liv inom mig och jag känner exakt så som jag kände då när jag blev lovad det ena och det andra.

Besvikelser jag känner blir som minnen av obehagliga upplevelser. Jag har förstått att det nu kommer ikapp mig.Det har inte bara med det jag varit med om från min förra arbetsplats där jag var anställd sedan 2003 som är den enda anledningen till min PTSD. Det ligger mycket djupare än så. Men det är klart att den arbetsplatsen gav mig en enorm och stark stresspåverkan och är en stark orsak till min diagnos, det vill jag vara tydlig med.

Jag vill absolut inte att någon ska tycka synd” om mig på något vis. Det är inte jag som gjort fel. Det är de situationer och upplevelser jag råkat ut för som är fel. De människor som skadat mig som det är mest synd om.

Jag väljer att berätta om detta då jag tror jag inte är ensam att må dåligt i själen. Jag tycker det är viktigt att lyfta fram den problematiken. Att få det att låta som helt naturligt, precis som om du skulle skada ditt ben eller bli sjuk i influensa. Det som märks tydligt utanpå. Det vi kan se och förstå.Det törs vi prata om. Jag önskar att det ska bli lika naturligt som det som inte syns för oss som mår dåligt inom oss. Att det också kan vara lätt att prata om.

Jag hade ett fint första möte med min psykolog här om veckan. Nu på torsdag ska jag dit igen. Nu är jag i ett stort behov av att få hjälp då min ångest sköljer över mig titt som tätt. Symtomen gör så ont att jag ibland har svårt att klara av min vardag som jag önskade och borde. Jag håller tummarna för att jag får den hjälp jag behöver att mina behov tas på allvar. Men det tror jag eftersom min psykolog är fantastiskt bra.

Ni som känner igen er i mina rader här, ni är inte ensamma. Mår du så pass dåligt att du inte kan fungera som människa utan dina tankar tar över allt, så är mitt råd att du ska söka professionell hjälp. Det finns bra terapeuter. Och hittar du ingen som är bra, ge inte upp att försöka hitta en ny. Ta hjälp av dina närstående eller nära vänner som kan hjälpa dig hitta rätt vård.

Jag väljer att prata om detta då jag tror att desto mer vi lyfter upp psykisk ohälsa och pratar om känslor med varandra desto mer kommer vi närmare varandra. Då mår vi bra både inuti och utanpå! ❤

Maria Lundin Enetjärn
Namn: Maria Lundin Enetjärn

Ålder: 48 år.

Familj: Gift med Jonas Enetjärn från Nyköping. Barnen, Elsa 13 år och Axel 11 år.

Intressen: Teater, dans, bakning, konversationer och att vara vid havet
Läs även min Rioblogg: https://nouw.com/riomaria

Kategorier