Nu är mitt kära skratt tillbaka, ni vet skrattet som löser alla spänningar i kroppen. Skrattet har läkt mig och räddat mig. 

När det bubblar upp och kommer så naturligt och spontant. Efter att jag har känt mig nedstämd en period, under tiden jag var arbetslös så har jag haft svårt att känna glädje och kunna skratta. Men det kanske inte är så konstig. Tack vare att jag nu fått jobb på en fantastisk arbetsplats med så härliga kollegor, så har mitt skratt fått vakna till liv igen.

Det sägs att när vi skrattar ökar våra vita blodkroppar i kroppen som i sin tur stärker vårt immunförsvar. Skrattet gör också att vi slappnar av. Ett riktigt skrattanfall, ni vet när man viker sig för skratt och hela kroppen är med. Du hamnar som i en fosterställning liggandes på golvet av allt skratt. Just ett sådant tillfälle ger samma effekt i kroppen som att springa ett maratonlopp. Enligt forskarna alltså. Det ni! Vad jag vill lyfta fram är att själva skrattet håller dig frisk och stark. Skratta mycket det får dig också att känna dig ung. Bara att plocka fram barnasinnet och skratta tillsammans med barn, tror jag håller dig ung länge.

När jag har upplevt en period av nedstämdhet är känslan av glädje allt viktigare för mig. Idag väljer jag bort det som tar energi och istället väljer det som ger mig energi. Även när det gäller människor. Jag väljer att umgås med människor som ger mig positiv energi och framför allt massor av glädje. Det blir samtidigt så roligt att få ge tillbaka till dessa människor. Samtidigt känner jag också en förståelse för människor som har svårt att känna glädje och skrattet inte vill komma. Eftersom jag själv har varit där. Vi har alla ett val. När man mår dåligt och känner sig nedstämd kan det vara svårt i stunden att se ljuspunkterna. Då existerar ju inte dem. Att säga ”ryck upp dig” till någon som är nedstämd, är inget jag vill rekommendera. Gör aldrig det! Säg istället ”Jag ser att du ser lite nedstämd ut. Jag finns här för dig om du vill prata!” Det öppnar istället en bättre dialog mellan er. Tro mig!

När jag varit aktiv som Clown och mött människor i olka möten är det i min roll att glädja andra. Den känslan att få någon att skratta är obeskrivlig. När någon kan spegla sig i mig så skrattar vi tillsammans och upptäcker hur lika vi är.

För det är just det vi människor är. Vi är mer lik varandra än vad vi tror. För när vi tar hål på vår fasad så är vi mänskliga och sårbara. Det är i dessa stunder vi kommer varandra nära och ser oss själva i varandra. Då är vi äkta. 

Här ser ni alla skådespelare i Teaterkompaniet Connect! 

Som vi har längtat efter varandra. Äntligen ses vi! Under hela sommaren har vi läst manus och bara längtat efter att få träffas. Men nu ÄNTLIGEN är vi i full gång med våra repetitioner. Känns underbart!

Ni som läser och följer bloggen här har säkert läst när jag  presenterat våra skådespelare lite närmare. Annars kan ni gå in på Instagram och se skådespelarnas presentationer samt följa Teaterkompaniet Connect och se bilder från våra repetitioner och produktioner.

På Instagram följer ni oss på: @teaterkompaniet_connect

Nu är vi äntligen igång med att repetera våra tre pjäser som är uppdelade i gruppen Connect. Skådespelarna repar i olika pjäser, men alla tillhör gruppen Connect. Theodor Sjölund, Hanna Torkelsson och Olivia Johansson kommer nu i höst att repetera den mycket välkända pjäsen ”Fröken Julie” av Strindberg. Här kommer bild på dessa tre:

Theodor spelar rollen som ”Jean” i Fröken Julie. Han som blev förälskad i Julie, men är samtidigt förlovad med ”Kristin.”

Olivia Johansson spelar rollen som ”Kristin” som är förlovad med ”Jean!”

Hanna Torkelsson som spelar rollen som ”Fröken Julie” En stor och mäktig roll som kräver en hel del från Hanna som skådespelare. Men hon kommer fixa det galant!

Hanna Torkelsson och Theodor Sjölund repeterar även i pjäsen ”Snart kommer tiden!” skriven av Line Knutzon. Det är en riktigt skruvad komedi. Ett riktigt relationsdrama. I denna komedi spelar dessa skådespelare: Hanna Torkelsson, Theodor Sjölund, Ellen Hagestig, Carl Jochmus-Stöcke, Birgitta Lowėn och Pebbles Hörberg.

Vår tredje pjäs vi repeterar med är en pjäs jag väntar med att berätta vad det är. Iden pjäsen ser vi dessa två skådespelare:

Birgitta (Biggan) Lowén och …

Torbjörn Arvidsson. En pjäs som ni med spänning får vänta med att höra om.

Vår fantastiska skådespelare Anna Aronsson har för tillfälligt tagit en paus från Connect. Men hon är snart tillbaka. Just nu går hon spets-utbildning i teater på Malmö latin. En utbildning som har riksintag. 90 st sökande och endast 8 st kom in. Så vi i Connect är så stolt över Anna!

Vi har fått in en ny skådespelare till Connect i höst. Jag vill gärna  presentera henne. Här kommer hon:

Hon heter Ellen Hagestig och är 15 år gammal, snart 16. Ellen började spela teater hos mig när hon var 10 år.
Hon har varit med i två stora teaterproduktioner som har framförts på Kulturhuset i Hässleholm.

Ellens första roll hon fick var i teaterföreställningen Pelle Svanslös, där hon spelade rollen som ”Gammel-Maja”. Efter den fick hon en roll i pjäsen Katitzi där hon spelade rollen som Katitzis ”bästa vän” som liten. Där möttes hon av många fina hyllningar från publiken kring hennes fantastiska skådespeleri och närvaro. Hon fick rollen att blomma på scen.

Just nu går Ellen första året på teaterlinjen på Malmö Latin. Av 100 sökande och endast 22 platser lyckades hon komma in. Fantastiskt med tanke på att det var riksintag. En tuff audition med tuff konkurrens.

På frågan, vad betyder teater för dig? Svarar Ellen: ”Teater för mig är gemenskap. Att få spela och leka med olika roller, att kunna gå in i annan roll så det nästan blir som en annan värld. Hur jag känner mig när jag står på scen och spelar teater, är en känsla som är väldigt svårt att beskriva. Det känns som att jag är med i en film. Att jag är i nuet. Att jag levererar allt det jag har jobbat med i flera månader. Jag känner mig så stolt över mig själv och även gruppen. Det vi gör tillsammans i teatergruppen är en underbar resa. En resa där vi blir som en familj!”

För att vara så ung som Ellen är så har hon en otrolig förmåga att gå in i roller och få dem att bli så äkta och trovärdiga som möjligt. Hennes scennärvaro är fantastisk. När Ellen står på scen, känner man av hennes närvaro och hon trollbinder publiken med sin magiska närvaro. Hon spelar inte rollen, hon ÄR rollen!

I höst ska hon repa rollen som ”Oda” i komedin, Snart kommer tiden av Line Knutzon. Ellen får ni bara inte missa!

Fröken Julie har premiär sommaren 2020! Missa inte det! 

Vi ses! 🙂🎭

På bild: Inger Rommedahl

Vi tog aldrig adjö, vi tog bara en lång paus. En tid som för mig har varit en stark saknad och en längtan. 

Om en stund droppar de in. De tittar på mig med stora ögon och jag ler mitt glada leende mot dem. De ler tillbaka och skrattet för oss samman. De är sex år gamla och de ser så förväntansfulla ut. Barndans är vad som väntar dem i den lilla danssalen. Jag ber föräldrarna att titta på den första gången de har barndans så de vet vad deras barn ska få syssla med. Musiken sätter igång och det är dags att dansa hoppsa-steg och galopp-steg. Bra att kunna skillnaden på dessa steg. Vi skiftar mellan stegmomenten och glädjen är stor. För det är just dessa två stegmoment som de arbetar bort de reflexer som finns kvar i kroppen och som är bra de lossnar. Vi tränar rumsuppfattning, kroppsuppfattning, koordination, rytmik, takt, och att samarbeta. Vilket är ju väldigt viktigt att bli bra på.

Jag blev så överaskad över hur fantastiska de rörde sig till musiken. Hur bra de samarbetade. De lyssnade och härmade mig med sådan fokus och koncentration. Jag kände mig så lycklig helt plötsligt när allt bara stämde och klickade så bra mellan oss. Barndanslektionerna kommer jag att längta till varje fredag. Barnen och jag fick sådan fin ögonkontakt och jag kunde riktigt känna deras förtroende och tillit till mig som ledare. De blev så trygga och avslappnade med mig. Trots att föräldrarna satt på en varsin stol i danslokalen och tittade på oss så var det som om de inte fanns i rummet. Vi var som i en egen dansbubbla och skapade ihop. MAGISKT var det!

När jag umgås med barn och ungdomar så är det som om det endast är dem som jag kan känna mig äkta och sann inför. Att våga plocka fram det lilla barnet vi har inom oss, det krävs mycket mod. Att våga vara liten och sårbar. En underbar känsla. Clownen är expert på att ta fram det lilla barnet inom sig. Själv har jag varit Clown många gånger. Jag skrev under min Dramapedagogutbildning en B-uppsats om just clownen. Den hette: ”Hur jag som Dramapedagog kan använda mig utav clownens förhållningssätt.” Clownen faller, men reser sig alltid upp. Vi speglar oss i clownen. När den snubblar skrattar vi då vi känner igen oss. Vi speglar oss i varandra helt enkelt. När clownen ser ledsen ut känner vi empati. Osv.. Clownen ljuger inte och är helt kravlös. När jag själv tar fram min inre clown och låter barnet inom mig få titta fram är jag verkligen i nuet. Precis som barn är. De är verkligen här och nu. De lever i stunden och tänker inte så mycket vad som härnäst ska ske. Det tar de hand om då. De är äkta individer som vågar vara sanna mot sig själva och andra.

Barn är inte lika ”förstörda” som vi vuxna är”. I en viss ålder har jag märkt att vi helt plötsligt slutar att leka. Då är det helt plötsligt ”pinsamt” t ex att leka med dockor. Men leka är ju den bästa utbildningen och förberedande utbildningen inför vuxenlivet vi kan ge våra barn. Så varför slutar vi leka så som vi gjorde som barn när vi blir vuxna? Att leka när man är vuxen, är ju som att backa tillbaks i tiden. När jag själv leker kan jag nästan återuppleva samma känslor jag hade som barn. I leken händer det så mycket, socialt, språkmässigt, motoriskt, verbalt, kommunikativt med mera. Listan blir jätte lång med vad vi tränar när vi leker. Att fantasin få ta mycket plats är viktigt för mig. Det är i fantasin som jag kan skapa mina egna drömmar i min alldeles egna drömvärld.  I fantasin är allt möjligt. I fantasin kan jag drömma mig bort för ett tag när något känns jobbigt t ex.

I FANTASIN BLIR ALLTING SÅ MYCKET LÄTTARE!

Så du som är vuxen sluta aldrig att leka. Du som är barn och ungdom, fortsätt att leka. Det kommer få dig att se människor och världen med så mycket klarare perspektiv. Då tar ni inte livet på så stort allvar.

LEKA ÄR SOM ATT SKAPA NYA TANKAR OCH IDÉER FÖR ATT BLI EN LYCKLIGARE MÄNNISKA! 😀

Det är något speciellt med hösten.

Hösten är för mig som en nystart. Det är på hösten när allt det nya sätter igång. Nya anställningar på arbetsplatser. Ny hösttermin på skola och fritids. Nya och spännande aktiviteter på fritiden. Nya människor att lära känna. Nya mål och förväntningar som ska förverkligas. Kanske nya drömmar att uppfylla.

Själv började jag på ett nytt jobb. I en helt annan stad, nämligen Växjö. 

Nu har jag träffat alla fantastiska elever på Kulturskolan i Växsjö. För mig är alla helt nya. Nu i början handlar det mycket om att jag ska få möjlighet att lära känna dem och de ska få lära känna mig. Många nya namn att lära sig. Samt en ny dialekt att anamma.

Jag får ju inte glömma alla de fina kollegor jag fått träffat. Vi, några av dem har tillsammans haft lektioner ihop vilket är väldigt nytt för mig då jag alltid lett dramalektioner och teaterlektioner sjäv innan. Nu får jag kollegor jag kan bolla idéer med och vi kan ge varandra feedback. Förvånansvärt hur lätt det har gått. En sak har jag upptäckt, det är ju så mycket roligare och mer givande. Vi har så roligt tillsammans och vårt samarbete flyter så bra. Vi tänker så lika och vi har lätt att läsa av varandra. Känns fantastiskt! Har vi pedagoger kul tillsammans så smittar vår glädje av sig på eleverna som i sin tur känner av vår glädje som de sedan ger varandra. Glädjen är viktigt för oss. Så är det bara! Det ska vara roligt och lustfyllt det vi gör. Men det får kännas tråkigt och mindre kul ibland. För det måste det också få vara tillåtet att känna. Annars vore det konstigt. Så är ju livet! Men om man har som mål att arbetsklimatet ska vara positivt så tror jag att arbetsglädjen och lusten till lärande blir allt lättare, för både pedagoger och elever.

Jag är en riktig känslomänniska.

För mig är det en styrka att våga visa sina känslor och att våga prata om vad jag känner och tänker. Jag träffade en gång en chef som sa,”Du visar lätt dina känslor som vidare säger, ”du är lite känslig av dig som person”. Hur ska jag tolka detta? Är det ett problem? Och för vem? Mig eller Chefen? Eller är det en komplimang? Svårt att säga då jag själv upplevde det som det var ett bekymmer som låg hos chefen, inte hos mig. Det märktes på chefens kroppspråk om inte annat. När jag gick kursen UGL, utveckling i grupp och ledarskap så fick jag lära mig. Att de bästa ledarna/cheferna är de som vågar prata om känslor. Så du som är ledare i en chefsposition våga tala känslor med dina anställda. Tro mig att du som chef kommer få ett helt annat arbetsklimat. Ett klimat där det är högt i tak. Att du som chef vågar visa att du är mån om dina anställda och vågar ställa frågan, ”Hur mår du?” Och vågar prata känslor så ger det fantastiska ringar på vattnet. Talar utifrån egen erfarenhet. Ni får en arbetsmiljö som kommer blomma i er verksamhet. Och du som chef och ledare får dina anställda att inte behöva sjukskriva sig i en längre period pga av utmattbingssyndrom eller i en utmattningsdepression. En ledare som inte lyssnar och visar empati för sina anställda förlorar i längden. Det måste finnas en balans. En bra dialog är viktigt mellan de olika positionerna. Chef, anställd osv.. Det handlar inte om vad du säger, utan HUR du säger saker till dina anställda.

Jag måste få hylla mina två nya chefer.

Det är två kvinnliga chefer som jag personligen har länge strävat efter att få hitta. Det är ju trots allt skillnad på chef och ledare. Du kan vara en bra chef, med ett dåligt ledarskap. Eller en dålig chef, men ett bra ledarskap. En chef kan ju vem som helst bli. Sortera papper och sköta ekonomi och gå på möten och sköta de praktiska. Men en bra ledare kan tyvärr inte alla bli. Där krävs det lite mer. Jag har träffat både bra ledare till chefer och mindre bra och vissa väldigt dåliga. Men nu har jag äntligen träffat två helt underbara ledare till chefer. De har under de veckor jag arbetat fått mig att längta till jobbet. De har fått mig att känna mig viktig, sedd och behövd. De tar tag i saker direkt, det snackas inte bara utan det går till handling. De har skapat en fantastisk tillit och trygghet hos oss alla. De ser hela tiden möjligheter och de hinder som dyker upp är till för att lösas. De ser utveckling och de vågar se framåt. Dessutom kompletterar de varandra så bra. Jag blir alltid så glad när jag möter dem. Vi skrattar mycket ihop. Och det bästa av allt att en av dem är som jag, nämligen Dramapedagog i botten samt Teaterpedagog och regissör.

Så du som kanske nu får rollen som ledare i ett sammanhang se det som en nystart och våga prata känslor. Det är aldrig för sent att lära sig något nytt eller testa något nytt.

Idag är det nystart även för Teaterkompaniet Connect.

Idag ska vi äntligen träffas efter en alldeles för långt sommaruppehåll, om jag får säga det själv. Som vi har längtat att få börja repa. Vi har fått många nya skådespelare till gruppen. Totalt är det nu åtta skådespelare, en ljus och ljudtekniker, en producent och jag som regissör. Connect växer och det är vi så glada för. I nästa blogginlägg kommer jag berätta närmare om vad för pjäser vi ska repa och vad mer spännande som väntar Teaterkompaniet Connect. Håll utkik!

Önskar er alla läsare en fantastisk höst. Glöm inte bort att varje årstid har sin tjusning. Tänk när de vackra höstfärgerna på träden snart dyker upp. Den klara och friska luften. De mysiga kvällarna med värmeljusen som tindrar i mörkret och skiner upp i varje fönster. Var rädd om er och tillåt er att stanna upp och vila så ni orkar med era bestyr. Återhämtning är den bästa medicinen.

Tack! 🍁🙂